Minska mängden överflödiga undersökningar för klimatet

Den svenska Hälso- och sjukvården är redan idag hårt pressad av ekonomiska underskott och bemanningssvårigheter. Effekterna av den globala uppvärmningen, det enskilt största hotet mot vår hälsa det här århundradet kommer bli alltmer kännbara, med ökade vårdbehov, skriver flera medlemmar i Läkare för miljön Östergötland

Klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot. Redan idag när medeltemperaturen stigit med 1,1 grader, ser vi fler extrema väderhändelser, som bränder och översvämningar, skriver flera medlemmar i Läkare för miljön Östergötland. Arkivbild.

Klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot. Redan idag när medeltemperaturen stigit med 1,1 grader, ser vi fler extrema väderhändelser, som bränder och översvämningar, skriver flera medlemmar i Läkare för miljön Östergötland. Arkivbild.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Debatt2023-11-21 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det riskerar att förvärra situationen inom hälso- och sjukvården, om vi inte accelererar klimatomställningen. Det är därför av största vikt att regionen tar täten i klimatarbetet, dels genom att själva bli ett föredöme med sänkta utsläpp, dels genom att trycka på för ett mer ambitiöst klimatarbete nationellt. 

Klimatförändringarna riskerar att helt radera ut de framsteg som gjorts inom global hälsa de senaste 50 åren. Men klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot. Redan idag när medeltemperaturen stigit med 1,1 grader, ser vi fler extrema väderhändelser, som bränder och översvämningar.

Klimatförändringarna leder bland annat till fler direkta skador och dödsfall liksom en ökad förekomst av olika smittämnen och infektioner, även i Sverige.

Sverige har tillsammans med en majoritet av världens länder skrivit under Parisavtalet och åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, men de globala utsläppen ökar fortfarande. Inte heller Sverige ligger i linje med sitt åtagande, utan tvärtom förväntas utsläppen nu öka

Varje tiondels grad ökning riskerar ge oåterkalleliga skador på planeten och påverka människors hälsa negativt. Hälso- och sjukvården bidrar till utsläppen av växthusgaser. Om den globala hälso- och sjukvårdssektorn vore ett land skulle den vara världens femte största utsläppare.

I Sverige står hälso- och sjukvården för 21 procent av den offentliga sektorns konsumtionsbaserade utsläpp.[

För att klara av klimatomställningen måste alla hjälpas åt. Det krävs kraftfulla åtgärder. Även hälso- och sjukvården och dess personal har ett ansvar att ställa om för långsiktig hållbarhet samt för att förbereda sig på de konsekvenser som redan är oundvikliga. 

Flera insatser är redan på gång. Region Östergötland har bland annat tagit fram en handbok för klokare materialval där principerna är minskad användning, val av flergångsprodukter och bättre material[.

Flera av de insatser som är viktigast för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård är dessutom kostnadseffektiva, som att minska vårdbehovet (genom förebyggande arbete), att minska överflödiga patientundersökningar (upp till 30 procent av alla undersökningar och åtgärder inom hälso- och sjukvården är onödiga eller skadliga enligt internationella källor) och att minska resursförbrukningen.

Det är omöjligt för enskilda kliniker att ha överblick över kunskapsläget och kunna bedriva hållbarhetsarbete på ett effektivt sätt. För att regionen ska kunna driva och få kraft i klimatarbetet behöver hållbarhetsfrågorna därför drivas sammanhållet och på en hög strategisk nivå.

Vi uppmanar därför, i likhet med Statens medicinsk-etiska råd, ansvariga politiker och tjänstepersoner inom Region Östergötland att verka för:

  • ett intensifierat arbete med att ställa om till en klimatsmart och hållbar hälso- och sjukvård, genom ökat hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, genom att minska mängden överflödiga undersökningar och genom arbete med minskad resursförbrukning.  
  • en översyn av nödvändiga åtgärder så att hälso- och sjukvården har tillräcklig beredskap för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna, så kallad klimatanpassning.

källor:

Watts N, Amann M, Arnell N, Ayeb-Karlsson S, Beagley J, Belesova K, et al. The 2020 report of The Lancet Countdown on health and climate change: responding to converging crises. Lancet. 2021;397(10269):129-70.

Klimatpolitiska rådet , rapport 2023 https://www.klimatpolitiskaradet.se/2023-klimatpolitiska-radets-rapport/

 [LS4]Folkhälsomyndigheten 2021 ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – en risk- och sårbarhetsanalys”

Klimatpolitiska rådet , rapport 2023 https://www.klimatpolitiskaradet.se/2023-klimatpolitiska-radets-rapport/

]UN environment programme. Emissions Gap Report 2022 https://www.unep.org/resources/emissions-gap-report-2022

Production Gap. 2021 Report. https://productiongap.org/2021report/

Health Care Without Harm. Health Care’s Climate Footprint. https://noharm-global.org/sites/default/files/documents-files/5961/HealthCaresClimateFootprint_092319.pdf.

]https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/EditorialFiles/9W/%5BFH9W%5D/FH9W.pdf

Handbok för klokare materialval- en guide till en klimatsmart användning av förbrukningsprodukter. Hållbarhetsenheten Region Östergötland: Region Östergötland; 2022.

]https://choosingwisely.org/files/Summary-Research-Report-Survey-2017.pdfhttps://www.oecd.org/els/health-systems/Tackling-Wasteful-Spending-on-Health-Highlights-revised.pdf

Klimatförändringar, hälso- och sjukvård och etik, Yttrande av Statens medicinsk-etiska råd 2023 https://smer.se/2023/06/29/klimatforandringar-halso-och-sjukvard-och-etik/