Mycket var en repris på förra årets lopp.

En alldeles perfekt värmande kvällssol. Den familjära stämningen och vinnaren.

Alice Magnell-Millan studsade först över mållinjen 2018 och följde upp med ett nytt fint Vårrus.

Skillnaden: Tjalves 14-åring var ännu snabbare nu.

18,34 då.

18,31 nu.

– Jag är nöjd. Jag kände mig stark hela vägen, pustar Alice ut efter hyllningsfanfaren och samtidigt som hon fick segerblomstret i handen.

Elmina Saksi var närmast att kunna matcha klubbkompisen men var 27 sekunder bakom. Ellinor Tjernlund, OK Tisaren, 1,15 efter.

– Jag pallar att köra hela vägen och det var vad jag ville göra. Målet var att vinna, fortsätter medeldistanstalangen som alternerar mellan att löpa 1 500 meter, 800 meter, fem och tio kilometer.

Artikelbild

Egenskaperna som gör henne till en sådan spännande talang kommer väl till pass oavsett distans.

– Jag har farten, uthålligheten och psyket, fortsätter Alice och pekar mot tinningen.

Artikelbild

Vinsten och den imponerande uppvisningen i Vårruset ger en skjuts mot vad som väntar i sommar.

I tävlingsväg är det Å-Loppet i Eskilstuna i helgen och tio kilometer.

Artikelbild

Med det här styrkebeskedet har Alice målet klar för sig.

– Målet är att komma under 40. Det är lite tuffare löpare att springa mot där men de ska bli kul.

Artikelbild

Två raka vinster i Vårruset nu – hur många siktar du på att vinna?

– Alla jag ställer upp i, säger 14-åringen innan hon gick längre bort på Centralbadets gräs för att få sin medalj.

Artikelbild

Då hade fler och fler löpare börjat droppa in i mål. Frida Södermark var en av dom.

Ultradistansspecialisten är tillbaka efter benbrottet men har ändå en bit kvar.

Artikelbild

– Det här är mycket jobbigare än vad det brukar. Jag har knappt hunnit springa snabbt, kanske två intervallpass sedan januari, säger Södermark som slutade tolva.

5 juli väntar ett lopp som är 95 kilometer längre för Tjalves långlöpare.

SM över 100 kilometer i Ljungskile.

– Jag går för vinst och vill försvara guldet. Sedan vet man inte, det kan komma någon från ingenstans som jag gjorde 2012 men jag vill vinna. Jag har tänkt att det är mycket osannolikt som ska hända i år, skrattar Södermark.

Ingen oro med tanke på skadan?

– Nej, skelettet är läkt. Det jag är med orolig för är att det ska göra ont någon annanstans, men det gjorde inte nu och foten har jag aldrig haft ont i. Jag vet att jag är motiverad, stark, motiverad och dedikerad. När läkarna sa att jag inte skulle kunna springa igen såg jag det som en utmaning. I dag är det bara en seger att höra folk längs banan: "Frida, springer hon?".

Som den löparambassadör du är – är det viktigt att du är med här på hemmaplan?

– Oerhört. När jag anmälde mig var det innan jag bröt benet. Hur det än går ska jag runt, även om det är i rullstol eller på kryckor. Det är så många som följer en. Kan jag inspirera andra är det mer värt än alla prispallar, tycker Frida Södermark.

Vad kan du säga om Alice som vann igen?

– Steget ser helt fantastiskt ut. Har man det med sig från början är det bra. Jag har aldrig haft ett bra löpsteg och det är svårt att lära in när man är gammal.

En lovande talang som vinner, en comeback av en känd löparprofil och så en debutant som gjorde sitt första lopp.

Vårruset fångar och lockar ett brett startfält.

Alessandra Apell sprang i mål på fina 22,25 första gången hon ställde sig på startlinjen.

– 36:e plats. Jag gillar att springa, det kan bli fler lopp efter det här, skrattar hon.