I slutet av september förra året skördades sista delen av drygt 80 ton musslor i Sankt Anna skärgård. Skörden är resultatet av två års odling av musslor på rep.

– Att det skulle bli så mycket musslor på två år trodde jag inte, har Mats Emilsson, musselodlare, sagt i en tidigare artikel.

Projektet, som i första hand är ett miljöprojekt med syfte att rena Östersjön från kväve och fosfor, startade 2016 och avslutas i maj i år. Odlingen ägs och kommer drivas vidare av den ekonomiska föreningen Vattenbrukscentrum Ost med Mats Emilsson som skötare av anläggningen.

Artikelbild

| Musselodlingen skapades genom att 24 000 meter rep sattes i sjön på en vattenyta motsvarande ungefär sex fotbollsplaner.

Men vad hände då med alla musslor som skördades? En del blev gödsel hos en bonde i Vadstena medan en del blev biogas hos Tekniska verken i Linköping. Ytterligare delar av skörden gick till försök med att utveckla ett musselmjöl, vilket skulle kunna ersätta fiskmjöl i olika typer av djurfoder.

– Problemet är att det är så dyrt att framställa än så länge. Vi måste komma ner i pris helt enkelt och för att göra det måste vi skapa en industri för det. Nu kan vi inte försörja marknaden på något sätt, säger Mats Emilsson.

I fortsättningen är det tre olika spår som ska utredas för att ta reda på vilket som är det bästa användningsområdet för musslorna. Ett av dem är livsmedelstillverkning.

– Musslorna här är väldigt små, men det finns ställen i exempelvis Frankrike där de tar tillvara dem och har dem i soppa eller i andra matsammanhang.

Artikelbild

| Mats Emilsson ser ljust på framtiden för projektet i stort.

– Jag har själv ätit soppa på Östersjömusslor och det var jättegott.

Men även här finns försvårande omständigheter. Först och främst måste musslorna leva upp till alla krav och regler i livsmedelsförordningen. Man måste också säkerställa att det inte finns alger i vattnet som kan orsaka skadliga toxiner i musslorna.

Artikelbild

| Östersjömusslor är goda i exempelvis soppa. Nu ska möjligheten att få dem godkända som livsmedel utredas.

– Vid de tester vi har gjort har det inte varit några problem med det, men det är fruktansvärt mycket annat som måste testas. Och det ska vi göra, så att vi kan få Östersjömusslan godkänd som livsmedel, säger Emilsson.

Det spår han tror mest på i det korta perspektivet är gödselspåret. Musslorna behöver inte behandlas på något sätt utan en bonde kan hämta musslorna vid kaj och köra ut det på åkrarna med vanliga maskiner. Den bonde som fått använda musslorna genom projektet har varit nöjd med växtligheten efteråt.

– Det är ett enkelt och bra spår. Vissa är kritiska och frågar varför man ska lägga bra livsmedel på åkern. Men bonden blir ofta ansatt för att han släpper ut så mycket kväve och fosfor. Kan vi odla musslor och han kör ut dem på åkern som gödning då sluter vi cirkeln så att man i det långa loppet inte påverkar naturen. Det är väldigt effektivt miljömässigt.

Det krävs dock mer utredning och forskning för att säkerställa vilken effekt det har på tillväxten.

Finns det någon ekonomi i det?

– Ja, det är dyrt med gödning för bonden idag. Särskilt om det ska vara eko-baserat.

Men syftet med projektet är inte bara miljömässigt, förhoppningen är också att man på sikt ska skapa nya arbetstillfällen i skärgården. Mats Emilsson ser ljust på framtiden för projektet i stort.

– Jag bor i skärgården där fisket i princip är borta. Det som återstår att leva på är turism och det kan inte alla göra. Det här är ett bra alternativ till inkomst för boende i skärgården. Musselodlingar kan vi ha hur många som helst ut med kusten.