– Det är positivt för det avdramatiserar frågan lite, säger Ingrid Cassel (M).

Kommunen har tidigare förespråket ett upphöjt läge med perrongerna på en bro kanske åtta meter upp i luften och bland annat buss- och spårvagnshållplatser under. Det ansågs göra det lättare att binda ihop Butängen med resten av stan, men det fanns en risk för att det skulle bli dyrare än en markförlagd järnvägsanläggning.

Nu är den rapport som Trafikverket och Norrköpings kommun tillsammans tagit fram klar och den uppskattar kostnaden för de studerade alternativen som i stort sett likvärdiga. I den delen av rapporten som blivit offentlig finns emellertid inga siffror och det motiveras med att anläggningen, oavsett vilket alternativ som väljs, kan utformas på väldigt olika sätt. De siffror som ändå tagits fram lämnas inte ut med hänvisning till den fortsatta förhandlingen om hur kostnaderna ska fördelas mellan Trafikverket och kommunen.

Artikelbild

| En av kommunens skisser på hur nya Resecentrum skulle kunna se ut.

Det finns egentligen tre alternativ i rapporten. För ett upphöjt läge finns både en kort och en lång bro. Det valet påverkar bland annat passagen för den framtida Johannisborgsförbindelsen, alltså vägen från trafikplats Ljura i söder, genom Risängen, över Strömmen och upp till Hanholmsvägen, norr om Johannisborg.

I rapporten analyseras alternativen utifrån de mål som Trafikverket och kommunen har satt upp för nya Resecentrum. Det finns en och annan fördel med markläge, men fördelarna med ett upphöjt läge verkar vara fler. Bland annat bedöms det ge bättre tillgänglighet för den lokala kollektivtrafiken, kräva mindre markyta och gör att man slipper ramper för passager över järnvägen.

– Man får väldigt klart för sig att våra argument för upphöjt läge förstärks. Förutsättningarna för att vi ska kunna komma överens i förhandlingarna borde vara väldigt goda, säger Lars Stjernkvist.

Ingrid Cassel påpekar att ett markläge ändå innebär en stor förändring eftersom banvall och spår skulle hamna väsentligt mycket högre än i dag bland annat för att anläggningen ska klara det som kallas 100-årsregn. Det kan röra sig om ett par meters skillnad.

– Det här handlar inte bara om kronor och ören. Det handlar också om hur vi kommer att uppleva till exempel att det går en bit av en Ölandsbro genom staden, säger hon och tycker det finns anledning att noga se och analysera hur staden påverkas av alternativen.