I ett par år har Mattias Hjerpe och Erik Glaas, vid Linköpings universitets Centrum för klimatpolitisk forskning, samverkat med Norrköpings kommun och kartlagt stadens sårbarhet i händelse av översvämningar och värmeböljor.

Rapporten presenterades för kommunen i vintras och slutsatserna är i stora stycken alarmerande läsning utan för att den skull bara vara en utstuderad dystopi. Inte med tanke på de väldokumenterade klimatförändringarna eller årets onormalt heta sommar. Rapporten konstaterar att Norrköping i stort är sårbart vid ett "nytt" framtidsklimat som skulle kunna innebära skyfall, hetta och höjd havsnivå.

Nu står vi vid Dalen, en öppen plats som rimligen har fått sitt folkmunsnamn av att både Dalsgatan – "Lärkabacken" – och S:t Persgatan sluttar hit ner, ner i dalen. Det är Mattias Hjerpe och Erik Glaas som själva har valt mötesplatsen. Den är ett exempel på en sårbar plats.

Artikelbild

| Översvämningar är ingen ovanlighet i Norrköping. Åtminstone inte begränsade sådana. Bilden är från 2012 och visar vattenmassorna i rondellen där Söderleden och Lindövägen möts.

– Lågt belägen och försedd med en asfaltsyta som inte släpper igenom vatten. Vattnet kommer att bli stående här. Risken för översvämning är överhängande, säger Mattias Hjerpe.

Den intilliggande bebyggelsens källare och garage är också utsatt. Och den lilla gröna kullen mitt på ytan gör heller inte det scenariot mindre hotande. Hur synbart tilldragande den än må vara.

– Den gör ingen praktiskt nytta, säger Erik Glaas.

– Vattnet kommer bara att rinna ned därifrån istället för att sugas upp. Det är betydligt bättre om sådana här grönytor vore nedsänkta istället. Då skulle de fungera som naturliga uppsamlingsplatser för vattnet.

Artikelbild

| Erik Glaas (till vänster) och Mattias Hjerpe visar upp ännu en översvämningsutsatt plats i centrala Norrköping.

Vi viker in på Bryggaregatan och vidare in på innergården bakom krogen Saliga Munken på S:t Persgatan. På gården ser vi en svag punkt vid ett skyfall och de båda LiU-forskarna pekar olycksbådande på garagenedfarten, källarutrymmen och elcentraler. Ytterligare en våning ned under källarplanet ligger ett gammalt slakteri inkapslat och klimatfällorna är många på en begränsad yta. Kartläggningen manar kommunen att, bland mycket annat, upprätta en plan för hur extra sårbara områden – som Dalen – ska hanteras.

– Det är viktigt att samarbeta med fastighetsägarna, eftersom de är ansvariga för att klimatanpassa sin fastighet, säger de.

Artikelbild

| Omfattande skyfall och höga vattenflöden kan hota Norrköping i framtiden.

Att Norrköping drabbas av översvämningar är ingen nyhet. Senast det inträffade i någon större omfattning var 2011 med, bland annat, 850 dränkta källare i privatbostäder. Det kommunen nu har kartlagt är den typen av svåra översvämningar som, statistiskt sett, inträffar vart hundrade år. I framtiden kommer de av allt att döma med tätare intervaller. Med allvarliga följder.

Utryckningsvägar skulle skäras av, spårvagnarna skulle stanna och trafiken i övrigt påverkas, välfärdens kärnområden som förskolan, skolan och äldreomsorgen skulle drabbas, tusentals bostäder i lågt liggande områden som Lagerlunda, Vilbergen, Smedby och Klockaretorpet skulle svämmas över och avloppsslam och föroreningar skulle spridas via, bland annat, reningsverket.

Artikelbild

| Mattias Hjerpe (till vänster) och Erik Glaas vid Linköpings universitets Centrum för klimatpolitisk forskning.

– Sådana översvämningar behöver hanteras både på en strategisk och operativ nivå, menar Mattias Hjerpe.

– Kartläggningen är ett första steg. Vi förstod att Norrköping skulle påverkas men ingen visste i vilken omfattning eller på vilket sätt. Kartläggningen lägger grunden för kommunens arbete med riktlinjer för klimatanpassning.

Artikelbild

| Även Norrköpings sårbarhet vid värmeböljor har kartlagts.

Även följden av framtida värmeböljor har studerats. Liknande svårigheter som vid översvämningarna har identifierats. Mest påverkas verksamheter i innerstaden. Mattias Hjerpe och Erik Glaas konstaterar att träd och grönska blir viktiga inslag i innerstaden, stenstaden, i framtiden. Den pågående förtätningen av centrala Norrköping kan således bli problematisk.

– Vi mätte temperaturen på 19 olika platser i somras, säger Erik Glaas.

– Anmärkningsvärt var att det som varmast på Smedjegatan var 44,8 grader. Kungsgatans högsta temperatur var tolv grader lägre. Trots att gatorna ligger nära varandra. Skillnaden är att det finns träd på Kungsgatan. Där ser man grönskans betydelse för att få ned temperaturen.

Tillsammans med ett stort antal kommunala aktörer, föreslår forskarna en rad åtgärder som Norrköpings kommun bör vidta för att möta framtida klimathot. En kommunövergripande vision, med alla verksamheter och sektorer involverade, lyder rådet i rapporten.