Cirka 200 arkeologer kommer att jobba med projektet inför Ostlänken, och av dem cirka ett hundratal i Östergötland. Mellan 2020 till 2024 är det fältmässigt jobb. Det är totalt 16 mil som ska undersökas, från Järna till Linköping.

Det innebär även att andra yrkesgrupper behöver rekryteras. När det jobbas som intensivast med utgrävningar mellan 2020 till 2024 behövs det många grävmaskinister.

– Det behövs grävmaskinister, bodar och mycket runtomkring. Det kan bli en dragkamp bland yrkesgrupperna, säger Magnus Djerfsten, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.

Artikelbild

| Kvarts, det vanligaste stenålderfyndet.

Därför att det viktigt att de tre inblandade Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och museerna samordnar projektet.

– Vi håller på och knyter upp kontakter mellan museer, privata aktörer, länsmuseer och olika stiftelser.

Det arkeologiska arbetet sker i flera steg. Först görs utredningar för att avgöra om platsen har fornminnen eller inte, sedan förundersökning där man ser hur stor potential området har och hur kostsamt det kan bli. Sedan sker slutundersökning, det är då man gräver och noggrant undersöker platsen. Men det slutar inte där.

– Bara för att man slutat på fältet är det inte klart. Efteråt är det mycket arbete som tar flera år. Det ska skrivas rapporter, fynd ska kategoriseras och tolkas, vetenskapliga rapporter ska skrivas.

Artikelbild

| "Det jag hoppas mest på är att hitta gravplatser från stenåldern", säger arkeologen Fredrik Molin.

Sedan det arkeologiska förarbetet inför Ostlänken inleddes 2016 har man hittat ett 60-tal nya stenålderplaster i och kring Norrköping.

– Vi har redan fått mycket ny kunskap, säger Magnus.

Artikelbild

| Det har gjort många fynd under Ostlänkens arkeologiska förarbete.

Det vanligaste stenåldersfyndet är kvarts, som man bland annat gjorde jaktvapen av. Det är inte bara riktigt gamla fynd och upptäckter som görs. Runt Marieborg, på västra sidan av stambanan, har de under hösten hittat Moa Martinsons tidiga bostad. Det var en statarlänga som bestod av tolv bostäder, och de vet exakt var hon bodde.

– Det finns historiska källor som pekar ut det, säger Magnus.

I dag är det en parkeringsplats, men det finns grunder kvar som ska undersökas.

Fredrik Molin är arkeolog och projektledare. Han är mycket entusiastisk och förväntansfull inför arbetet med Ostlänken.

– Det jag hoppas mest på är att hitta gravplatser från stenåldern, säger han.

I dag finns det så många tekniska hjälpmedel, som DNA, isotopstudier och liknande.

– Vi kan se dieter, var ifrån människorna kommer. Att komma människor nära, då är arkeologi som intressantast, säger han.