Neeam Al-Najar kom till Sverige från Irak vid tolv års ålder. Efter att ha läst gymnasiet i Sverige flyttade hon till Egypten för att studera till läkare.

Efter en sex år lång utbildning i Kairo återvände hon till Sverige. I ungefär samma veva hade det gamla Tule-provet ersatts med socialstyrelsens kunskapsprov, som består av en teoretisk del och en praktisk del.

Det fanns förslag på vad man kunde plugga inför provet. Det var egentligen hela den svenska läkarlitteraturen som man läser under fem och ett halvt år när man studerar till läkare i Sverige, fast man behövde plugga in allt till ett och samma provtillfälle, säger Neeam Al-Najar till TT.
Artikelbild

| Neeam-Al Najar studerade till läkare i Egypten. Nu arbetar hon på Länssjukhuset i Kalmar.

"Annan nivå"

Neeam Al-Najar testade att göra de tidigare Tule-proven hemma och gjorde det enda exemplet på ett tidigare teoretiskt kunskapsprov som fanns tillgängligt som studiematerial.

Jag blev överraskad över att det var en helt annan nivå på det nya kunskapsprovet, jämfört med Tule-provet. De frågade efter helt andra saker. Jag åkte upp till Umeå och gjorde provet och det var ännu svårare än jag förväntat mig. Jag blev tyvärr inte godkänd, säger Neeam Al-Najar.

Läste på nätterna

Artikelbild

| "Det krävdes mycket planering och mycket tid. Jag läste flera timmar per dag och även på nätterna under den sista tiden", säger Neeam Al-Najar om sina förberedelser inför kunskapsprovet.

Med siktet inställt på att klara det teoretiska provet på det andra försöket pluggade Neeam Al-Najar intensivt. Hon arbetade samtidigt som undersköterska, men kunde med hjälp av ekonomiskt stöd från sin syster gå ner i arbetstid för att lägga mer tid på studierna.

Det krävdes mycket planering och mycket tid. Jag läste flera timmar per dag och även på nätterna under den sista tiden.
Artikelbild

| Neeam Al-Najar är läkare på Länssjukhuset i Kalmar med rötter från Irak. Hon har klarat de kunskapsprov som leder till att hon har fått svensk läkarlegitimation.

TT: Tycker du att provet är för svårt?

Jag tror att vilken läkare som helst som har driv kan göra provet om man har några månader på sig och har ekonomiskt stöd under tiden man förbereder sig. Men jag tror att det är väldigt svårt för dem som kommer hit och till exempel har barn att försörja, eller som har kommit till Sverige av ekonomiska orsaker. Det är också ekonomiskt belastande att betala resorna till proven och för hotell, säger Neeam Al-Najar.
Däremot tycker jag att man borde pröva frågorna. Det var mycket som kändes irrelevant och som tog mycket tid att plugga in. Jag tänkte "hur många av mina blivande kollegor kan egentligen det här?".

Fick legitimationen

Neeam Al-Najar tycker att det teoretiska provet, som består av flera delar som görs vid samma provtillfälle, borde delas upp och att man bara borde behöva göra om de delar man har missat på. Hon tycker också att det borde innehålla mer relevanta frågor.

Har man misslyckats på en del borde man bara kunna göra om den delen. Varför ska man behöva göra om hela provet? Att jag gick in på provet den andra gången och visste att jag bara hade ett visst antal försök på mig gjorde inte heller saken lättare. Skulle jag missa det igen skulle jag också behöva vänta lång tid till nästa prov, säger Neeam Al-Najar.

"Väldigt glad"

Hon klarade provet och kunde gå vidare till det praktiska delprovet, där hon under två dagars tid fick visa upp sina praktiska färdigheter i olika situationer som läkare ställs inför.

Jag tycker att den praktiska delen var mycket bättre och mer relevant, säger Neeam Al-Najar, som klarade det praktiska provet på det första försöket.

Sedan väntade en sex månader lång praktiskt tjänstgöring, innan hon 2018 fick sin svenska läkarlegitimation.

Nu arbetar Neeam Al-Najar som ST-läkare inom internmedicin på Länssjukhuset i Kalmar.

TT: Hur kändes det när du hade klarat båda proven?

Det kändes som att det inte fanns någonting annat som jag inte skulle klara. Jag var väldigt glad. Sliten, men glad.