– Läget i Östergötland ser relativt bra ut just nu. Särskilt i mindre grundvattenmagasin. Det finns stora magasin där nivåerna inte har återhämtat sig. Det är oroande eftersom den kommunala vattenförsörjningen ofta förlitar sig på de större magasinen. På Gotland och i Östra Svealand har man redan nu vissa restriktioner på vattenanvändning, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI i Norrköping.

Om grundvattnet är lågt nu så borde man kanske längta efter regn. Det är tiden före växtperioden som nivåerna har bäst möjligheter att återhämta sig.

– När växtligheten startar så ökar avdunstningen och transpirationen från växterna. Börjar vi på låga nivåer och sedan får en torr sommar så är risken att vi hamnar i liknande svårigheter som vi har sett de senaste åren.

Artikelbild

| Ingrid Wesström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskningen pekar på att jorden värms upp. Vädret i sommar är svårt för SMHI att beräkna, men över längre tid blir det varmare. Samtidigt tycks vädret svänga i cykler. Sommaren 1976 präglades av rekordlåga vattennivåer. Likadant var det på 1930-talet, och även 1880-talet.

– Det blir vanligare med värmerekord än köldrekord. Och nederbörden kommer i större utsträckning att falla som regn, vilket ger blötare vintrar. Växtperioden och den varma årstiden förlängs, vilket ger torrare somrar.

Den varmare luften gör att större vattenmängder kan hållas i atmosfären.

– Molnen kan hålla kvar mer vatten. Regnen kan bli kraftigare när det kommer. Och samtidigt kan det bli långa torrperioder. Frågan är hur vi kan ta hand om vattnet och jämna ut de extrema variationerna, säger Niclas Hjerdt.

Artikelbild

| Niclas Hjerdth, hydrolog på SMHI.

Århundraden med utdikning av odlingsmark sätter spår. Regnvatten försvinner snabbt ut i större vattendrag och tar med sig näring som kan bidra till att våra sjöar växer igen.

Ingrid Wesström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har undersökt metoder för att reglera vatten i odlingslandskapet. Beräkningar har gjorts i Östergötland, och praktiska försök i Kalmar län. De har mätt utflöde och vattenkvalitet på gårdsnivå.

– Det handlar om att följa den här vädercykeln med större vattenmängder på senvintern och på hösten. Under vårsådden och skörden måste man kunna köra på marken. Men på vintern gör det inte så mycket om grundvattnet står högre i marken, säger Wesström.

Hälften av all åkermark är dränerad. Fälten har nedgrävda rör som leder ut i dikena. I försöken har man fäst ett ståndarrör på stamledningen, ungefär som en slang på utloppet till ett badkar. Och så bestämmer man vattennivån. Stiger den över, rinner vattnet ut. Men det är många faktorer att ta hänsyn till.

– Höjer man vattennivån för mycket riskerar man att minska växternas rotsystem. Och systemet passar bäst på lättare jordar. En fin potatisjord är genomsläpplig, medan nederbörden rinner av en hård lerjord, säger Wesström.

Hur ska vattnet dräneras bättre på lerjord?

– Rotsystem, mull och skörderester behövs som näring och för att skapa en god, genomsläpplig jord. En bra markstruktur är viktigt för att undvika att vattnet rinner av ytan, säger Ingrid Wesström.

Det behövs investeringar om lantbrukarna ska matcha extremvädret.

– I dag är det odlingen som bär ekonomin för ett bevattningssystem. Det blir ett moment 22, eftersom bevattningen är nödvändig för odlingen. Offentligt stöd kan behövas. Men det är också viktigt att lönsamheten inom lantbruket ökar.

Finns det några ljuspunkter i allt detta?

– Nya grödor kan introduceras i Sverige. Och vi har fått en livsmedelsstrategi och globala miljömål som Sverige har skrivit under på. Därmed ligger kanske en framtid i att det ska löna sig producera mat.