Det var en käftsmäll av betongformat som Årstafältets koloniområde i Stockholm drabbades av för runt tio år sedan, när man fick veta att det skulle byggas bostäder där rosor, gråärt och äpplen odlades fram. Exploateringskontoret vek inte en tum och koloniföreningen skulle sägas upp och flyttas ett par hundra meter bort. Beslutet framkallade oro och bestörtning.

Folk var både besvikna och ledsna och upplevde det som att det var vi mot stora stan, säger Lisa Borgh, ordförande i Årstafältets koloniområde.

Motförslag

Artikelbild

| Linda Fredriksson odlar bland annat salladen ’Venezianer’ för kulturväxtföreningen Sesam.

Under några år gnagde tvivlet. Det förstärktes av att kommunens detaljplan hade flera brister, vilket fick kolonistyrelse och kunniga medlemmar att komma med motförslag. Steg för steg, möte för möte, kom parterna närmare varandra. Bland annat beslutades att de redan befintliga kolonistugorna skulle flyttas till det nya området.

Sommaren 2017 när beslutet väl var definitivt, fick vi lämna alla känslor bakom oss, tänka framåt och fråga: ”Vad ska vi ta med oss?”, säger Lisa Borgh.

Några skulle dock inte följa med till det nya området. En del tappade lusten av flytten, andra orkade inte, berättar Linda Fredriksson, pensionär och sammankallande i föreningens miljögrupp.

Om man är 75 år, knappt orkar rensa på lotten man har och ska börja från början... Usch, det var tufft för dem som bestämde sig att inte följa med, säger hon.
Artikelbild

| Årstafältets koloniområde har gemensamma fruktlundar, där enskilda kolonister sköter om bikupor. Som närmaste granne har man en byggarbetsplats.

Fint besök

En grå fredagseftermiddag i september visar Linda runt på Årstafältets koloniområde. Vi passerar pumpor och squash, bönor och blommor. Vi stannar till vid en lott och kniper av var sitt gult hallon från en buske som växer över staketet.

Artikelbild

| Aviva Hasson gillar inlagd rättika och får ett knippe rotfrukter av Linda.

Jag har fått lov att ta, säger hon.

Av områdets drygt 90 lotter frodas många fortfarande. En del av dem lockar celebert besök.

Artikelbild

| ”Det är väldigt många som har satt bärbuskar och äppelträd. Om tio år kommer det att vara en djungel här”, säger Linda Fredriksson och skördar morötter.

Se där, en steglits, ropar Linda Fredriksson.

Javisst, den sällsynta fågeln tar sats från Lisa Borghs pergola och så följer en till och sedan ytterligare tre!

Artikelbild

| Morötter i olika färger och former ska smaka.

Studiecirklar

Under i stort sett hela 2018 fick medlemmarnas gröna fingrar klara sig utan sina land och rabatter. Men styrelsen såg till att verksamheten rullade på. Man gjorde studiebesök hos andra koloniföreningar och spånade fram idéer.

Artikelbild

| Bland mangold och bönor. "En del, som jag har bara grönsaksland. Andra har nästan bara blommor", säger Linda Fredriksson om Årstafältets koloniområde.

Och vi ordnade studiecirklar hur man skulle planera nya lotten. Vi började se att det finns någonting efter det här, säger Lisa Borgh.
En av våra kolonister, som är trädgårdsmästare, hjälpte oss att ta sticklingar av bärbuskar och prydnadsbuskar, säger Linda Fredriksson.
Artikelbild

| Linda Fredriksson knipsar mangold.

De som ville tog hem, planterade i kruka på balkongen eller uteplatsen. Andra mellanlagrade träd och buskar på en inhägnad gräsyta som stadsdelen upplät, och där fanns även möjlighet att vattna.

I oktober 2018 flyttade man in som nybyggare på den nya marken, berättar Linda Fredriksson. Man planterade träd, buskar och vitlök. Några satte även morötter.

Artikelbild

| När regnet faller beger sig Linda Fredriksson hemåt.

Gemensamma ytor

Det grå täcket på himlen tjocknar och det är så gott som tomt på koloniområdet. Men Aviva Hasson tittar förbi och får ett knippe rättikor av Linda.

Artikelbild

| Bredvid morötter odlar Linda 'Tagetes tenuifolia' som ibland kallas kryddtagetes.

De är så goda när de är inlagda, säger Aviva.

En av områdets lotter har koloniföreningen avsatt för barnaktiviteter. Man har också kulturarvsodlingen "Ingegerds trädgård" med kulturväxter, och de som står i kö för koloni och är ivriga att sätta händerna i jorden har möjlighet att odla där.

Artikelbild

| Handskar, trädgårdssax och påsar för dagens skörd.

Och vi har gemensamhetsytor där vi kan odla våra blomsterängar och bidra till biologisk mångfald. Det är väldigt roligt att känna att man är en del av det, säger Lisa Borgh.

Själv bidrar hon med flertalet fjärilsväxter, som syrenbuddlejan och väddar, på sin lott.

Artikelbild

| ”Det är väldigt roligt att bygga upp sin lott. Att köpa nya växter, plantera det man hade. Allt som jag flyttade har överlevt”, säger Lisa Borgh, Årstafältets koloniområdes ordförande.

Bonus

Linda Fredriksson tycker att flytten medförde en bonus:

Artikelbild

| En del bönor väntar fortfarande på att skördas.

Man övertar inte en lott där det redan finns träd och buskar. Man tar inte ned ett träd för att man inte gillar plommon. Nu har man kunnat bestämma precis själv vad man vill ha.

Långt ifrån alla medlemmar har odlingserfarenhet. Några som planterade träd satte inte upp skydd. Linda medger att de erfarna odlarna missade att informera noviserna. Å andra sidan sett blev hararna nog glada – och säkert mätta.

Artikelbild

| Linda Fredriksson odlar lungrot, en medeltida växt som är ett slags variant på spenat.

En del kolonister verkar dock ha kavlat upp ärmarna ordentligt och har små, fina trädgårdar med grönsaker, massor med blommor och färdigköpta gräsmattor, berättar Linda.

Det är 80-plussarna, de som är skröpligast. Där är det kanonträdgårdar, säger hon och knipsar mangold.

Dagens skörd innefattar också en famn grönkål och en större knippa morötter. Tomaterna får vänta tills i morgon. Frågan är om majsen alls blir klar.

Linda Fredriksson stänger grinden till sin lott, drar sin dramaten efter sig och beger sig hemåt. Regnet faller.