Det svenska folkhemmets uppgång och fall

I kulturens sommarserie ”Favoriten” ser vi tillbaka på filmer, böcker, skivor, konstverk och annat som betyder något för oss.

Lena Andersson.

Lena Andersson.

Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT

Litteratur2021-08-02 19:00

Favoriten

"Sveas son"

Bok av Lena Andersson (2018)

Vad är egentligen socialdemokratins innersta väsen? Vem byggde det moderna Sverige? Och slutligen: har inte alla goda ting ändå ett slut?

Ragnar Johansson är född år noll, det vill säga 1932 – året då Socialdemokraterna kommer till makten och behåller den i 44 år. Det är han som förkroppsligar folkhemmet och gör det möjligt. Han tar ansvar, tror på idéerna om idrottsföreningar, radhuslivet och Konsum, och försvarar rätlinjigheten eftersom den lyfter människan ur mörkret.

Ragnars mor Svea kommer just från mörkret – det fattiga bondesamhället. För honom är hon en kvarleva från en svunnen tid. Men likväl ska det komma ett slut för Ragnars tidevarv. Postmodernismen och nyliberalismen gör intåg. Dansbanan eftersätts av rave, raggmunk av sushi, och hans barn vill hellre festa och läsa filosofi än att satsa på en idrottskarriär.

Det talas om en kris för socialdemokratin. Om en förlorad ideologisk kompass, och väljare som försvinner till vänstern och Sverigedemokraterna. Inte minst sommarens regeringskris blottade sprickorna i fasaden. Rädslan att förlora makten grundar sig i rädslan att förlora greppet om sitt eget existensberättigande. Vad är ett maktlöst S, i ett samhälle där idén om folkhemmet passerat bäst före-datum?

När vi läser om Ragnar och hans familjs liv kommer vi tätt inpå socialdemokratins själ. Genom detta förstår vi dess uppgång och fall lite bättre. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!