Det kunde inte vara längre från sanningen. Avantgardet är så mycket mer och så mycket större än så. Avantgardet är killen som står och gråter framför scenen. Avantgardet är tjejerna som dansar två timmar i ett lyckorus. Det är inte en musikgrupp. Avantgardet är en rikstäckande rörelse.

Musikmässigt befinner man sig någonstans mellan Nationalteatern och Bruce Springsteen. Storslaget och rasande svängigt. Öppningslåten ”Walk Of Shame” sätter standarden för kvällen, öronbedövande allsång från första versen.

Att se Avantgardet på scenen är som att försöka förklara ett naturfenomen. Du känner det, du känner det i hela kroppen men du vet inte vad som händer runt dig. Varenda cell i din kropps rycks med, alla reagerar olika. Några hoppar, några dansar, några gråter.

Artikelbild

| Rasmus Arvidsson, Avantgardet.

Jag står stilla mot väggen och beundrar.

Jag beundrar hur frontmannen Rasmus Arvidsson styr kvällen tillsammans med varenda själ inne på Arbis. Den här kvällen tillhör oss alla.

Avantgardet har hyllats runt om i landet för deras scenshow, Rasmus kärnkraftsenergi gör sitt till, absolut. Men det är låtarna som bär aftonen. En fantastisk storslagen ”Du Ska Få Se Mig” en löjligt febrig ”Fårskinnstearaway” är bara några exempel på storheten hos bandet.

– Det är ni som är den centrala beståndsdelen i den här cirkusen, säger Arvidsson och träffar alla hjärtan i lokalen. En galen ”Alltid Bakom Er” exploderar. Knock out. Golvad. Igen.

Artikelbild

| "Det finns inte en chans att stå emot urkraften från Avantgardet" skriver vår recensent.

Det finns inte en chans att stå emot urkraften från Avantgardet, charmen, musiken har klorna i dig under två timmar och vägrar släppa taget.

Två timmar som gick rasande fort. Två timmar jag kommer bära med mig väldigt länge.