Under lördagen, är det vernissage för utställningen "Greta Knutson Tzara i nytt ljus" på Norrköpings konstmuseum. Därmed är det också målgång för ett långt och idogt arbete från konstmuseets sida med att kartlägga, dokumentera och framhäva ett Sveriges mest mångsidiga, kvinnliga konstnärsskap.

– Vi har under många år lyft fram kvinnliga konstnärer som av olika skäl fallit i glömska. Nu är tiden inne för att presentera Greta Knutson i nytt ljus för vår publik, säger museichef Helena Persson i samband med torsdagens pressvisning av utställningen.

Hela projektet inleddes egentligen redan 2012 då konstmuseet lyckades ropa in sitt första Greta Knutson-verk på auktion, en olja på duk målad under 1940-talets senare del. Nyförvärvet följdes av ytterligare två och inspirerade dessutom till en djupare grundforskning kring Greta Knutsons konstnärsskap och liv i Paris tillsammans med maken, dadaisten Tristan Tzara. Intendenten Martin Sundberg gick "all in" i ämnet och ur arkiv, privata samlingar och efterlevande har en bild mejslats fram som både är fascinerande och tycks heltäckande. I form av 58 oljemålningar, 65 teckningar och 30 skulpturer lyfts nu Greta Knutson fram ur skuggorna och vi museibesökare är givetvis bara att gratulera.

Artikelbild

Greta Knutson målade "Interiör med kvinna och barn" runt 1940. Tavlan finns nu i privat ägo. Motivet har beskurits på bilden.

– Den första stora retrospektiva utställningen någonsin av Greta Knutsons konstnärliga livsverk, konstaterar Helena Persson.

Att utställningskommissarie Helena Scragg är belåten över vad konstmuseet nu kan visa upp för allmänheten är uppenbart.

– Greta Knutson var fantastiskt mångsidig, säger hon.

– Målningarna är förstås underbara. Men även hennes teckningar är fantastiskt vackra. När hon upptäckte ett stenbrott på sin tomt, började hon göra skulpturer. Hon har själv sagt att hon hade ett starkt musikaliskt intresse som satte sina spår i hennes måleri. Hon använde sig, liksom musiken, av rytm och viariationer.

Artikelbild

| Greta Knutson-utställningen har, framför allt, skapats av Helena Persson (till vänster), Martin Sundberg och Helena Scragg.

Greta Knutson (1899–1983) föddes i Stockholm men levde hela sitt yrkesverksamma liv i Frankrike. Hur produktiv och driven hon än må ha varit, levde Greta Knutson dock mest hela tiden i skuggorna av maken Tristan Tzara och älskaren René Char. Hennes konstnärsskap knöt ofta an till rådande modernistiska tendenser och att hon nu tillåts lösgöra sig ur skuggorna känns högst motiverat.