Mängdbrotten mot företag har också blivit ett stort problem som i alltför hög utsträckning har prioriterats ned i kampen mot den grova gängkriminaliteten. Det är hög tid att politiker och myndigheter agerar kraftfullt för att bekämpa även brottslighet mot företag.
De totala kostnaderna för brottsligheten mot företag uppgår till nästan 100 miljarder kronor varje år, enligt Svenskt Näringslivs nya rapport Brottslighetens kostnader. I Östergötland beräknas kostnaderna för brottsligheten varje år uppgå till över tre miljarder kronor.
Hälften av länets företag uppger att de utsatts för brott det senaste året. Mängdbrott som stölder, inbrott och skadegörelse står för en stor del av brottsligheten. Kostnaderna för dessa brott står för ungefär hälften av företagens kostnader för brott. Bedrägerier och cyberbrott har också ökat de senaste åren, bara de direkta kostnaderna står idag för över 13 miljarder kronor varje år.
Det blir allt tydligare att grov organiserad brottslighet, skjutvapenvåld och bedrägeri- och cyberbrott hänger ihop. Polisen bedömer att bedrägeribrotten numera utgör gängens viktigaste inkomstkälla. Om vi ska knäcka gängen måste vi knäcka den kriminella ekonomin.
Det stora mörkertalet i brottsstatistiken visar hur den svenska rättsstaten har försvagats. Hela 41 procent av de brottsutsatta företagen uppger att de inte har anmält något av de brott som de utsatts för det senaste året, framför allt eftersom en polisanmälan sällan upplevs leda till någon åtgärd. Vartannat företag uppger att de är ganska eller mycket missnöjda med polisens förmåga att utreda och klara upp brott.
Mot bakgrund av detta är det inte svårt att förstå att företag tvingas avsätta stora summor pengar för att hantera den egna säkerheten. Över en tredjedel av företagen uppger att de har gjort det under det senaste året. Totalt lägger företagen 34 miljarder på egna säkerhetslösningar som kamerabevakning, väktare, lås och IT-system – det är nästan lika mycket som polisen kostar. När det offentliga inte klarar av sina grundläggande uppgifter tvingas näringslivet betala två gånger för trygghet.
Justitieminister Gunnar Strömmer och brottsförebyggande myndigheter måste nu lägga i en extra växel för att stävja brottsligheten mot företag. Fler poliser och ökade resurser till brottsutredningar är viktiga första steg. Men det räcker inte. Kommunerna i Östergötland har också en central roll för att komma till rätta med problemen.
Länets kommuner måste nu:
- Genomföra undersökningar om de lokala företagens utsatthet för brott och deras upplevda otrygghet. Involvera företagarna i framtagandet av åtgärdsplan och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
- Inrätta lokala brottsförebyggande råd och bjud in näringslivet att delta.
- Ingå skriftliga överenskommelser med näringslivet om samverkan för att öka tryggheten i kommunen.
- Inkludera åtgärder mot brottslighet och otrygghet i kommunens näringslivsstrategi och handlingsplaner.
Brotten mot företag måste högre upp på agendan både hos myndigheter och beslutsfattare. Istället för att lägga stora summor på säkerhetslösningar, ersättning av förlorade varor, reparationer av skador och rehabilitering av traumatiserad personal måste företagen återigen kunna investera i det som faktiskt skapar tillväxt och jobb – sådant som är bra för Sverige.