Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Kritik mot Skatteverket och två tjänstemän

Norrköping I samband med en revision av ett bolag gjorde två revisorer från Skatteverket ett besök på en fastighet. Syftet med besöket var att träffa bolagets företrädare och fråga efter bolagets räkenskaper. När revisorerna anlände till fastigheten fanns inte någon bolagsföreträdare där. I den aktuella byggnaden befann sig två andra personer, som inte kände till vare sig bolaget eller dess företrädare. Trots detta gick skatterevisorerna in i byggnaden och fotograferade där.

En revison ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne. 

Enligt JO borde de båda skatterevisorerna inte ha gått in i byggnaden utan medverkan av bolagets företrädare. Kravet på samverkan med den reviderade kan inte anses ha varit uppfyllt eftersom tjänstemännen vid tillfället över huvud taget inte hade fått något besked från någon av bolagets företrädare. Någon rätt för Skatteverket att vidta tvångsåtgärder i form av bevissäkring fanns inte heller vid den aktuella tidpunkten.

Skatteverket och de båda skatterevisorerna kritiseras därför för agerandet vid det aktuella besöket. JO förutsätter avslutningsvis att Skatteverket förvissar sig om att de anställda är väl införstådda med de begränsningar i verksamheten som följer av det lagreglerade skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. e

Spelmissbruk kan ligga till grund för förvaltarskap

Norrköping
I allvarliga fall av missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel kan en person få en förvaltare. Enligt Högsta domstolens avgörande ska spelmissbruk likställas med andra former av missbruk vid tillämpningen av reglerna om förvaltarskap. Ett beslut om förvaltarskap förutsätter att spelmissbruket är av så allvarlig karaktär att personen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

Synen på spelmissbruk har förändrats över tid. Numera anses att ett sådant missbruk innefattar samma typ av problem som alkohol- och narkotikamissbruk. Detta har medfört lagändringar i bl.a. socialtjänstlagen, där det sedan 2018 anges att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar. Socialnämnden har därmed samma skyldigheter att förebygga och motverka sådant missbruk som när det gäller alkohol- och narkotikamissbruk.

Mot den bakgrunden anser Högsta domstolen att spelmissbruk bör likställas med andra former av missbruk även vid tillämpningen av reglerna om förvaltarskap. De fall av mycket allvarliga spelproblem som är på nivån spelmissbruk bör därmed kunna ligga till grund för beslut om förvaltarskap. I avgörandet understryks att bedömningen av om förvaltarskap ska anordnas för en person som lider av spelmissbruk självfallet måste göras utifrån en bedömning i det enskilda fallet av om spelmissbruket verkligen är av så allvarlig karaktär att personen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

Utredningen i målet utvisade att den person som frågan om förvaltarskap rörde på grund av psykisk störning och spelmissbruk var ur stånd att vårda sin egendom, samt att hjälpbehovet inte kunde tillgodoses på något mindre ingripande sätt än förvaltarskap. Det förvaltarskap som sedan tidigare var anordnat skulle därför inte upphöra.

Befintligt skick vid köp av bostadsrätt

Norrköping
Högsta domstolen har kommit fram till att köparen av en bostadsrätt inte har rätt till ersättning av säljaren för brister i en bostadsrättslägenhets badrum. Bostadsrätten hade sålts i befintligt skick.

Efter försäljning av en bostadsrätt i befintligt skick upptäckte köparen flera brister i lägenhetens badrum. Han krävde att säljaren skulle ersätta honom för de utgifter som en renovering av badrummet fört med sig.

En vara ska anses felaktig, trots ett förbehåll om försäljning i befintligt skick, bl.a. om varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till priset och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta. Det betyder enligt Högsta domstolen att det ska råda ett uppenbart missförhållande mellan parternas prestationer.

Ett sådant missförhållande har inte ansetts föreligga när utgifterna för en reparation varit bara några procent av priset. Att köparen varit tvungen att åtgärda bristerna i badrummet och då drabbats av olägenheter har inte vägt tillräckligt tungt för att det ändå ska anses föreligga ett uppenbart missförhållande mellan parternas prestationer.

Högsta domstolen har därför avslagit köparens krav.

Ensam vårdnad under äktenskap

Norrköping En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om ensam vårdnad av parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.

Hovrätten anförde.

Bestämmelser om vårdnad om barn finns i 6 kap. föräldrabalken. Utgångspunkten är att ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna under pågående äktenskap (3 §). Grundbestämmelsen om en vårdnadshavares möjlighet att begära ändring av vårdnaden finns i 5 §. Enligt den bestämmelsen ska rätten, om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och någon av dem vill få ändring i vårdnaden, besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Sådan talan prövas enligt tredje stycket i paragrafen på talan av en av föräldrarna eller båda. Jfr även 6 § om avtal om vårdnad. Vidare finns bestämmelser om överflyttning av vårdnaden till en av föräldrarna i 7 § vid brister i omsorgen om barnet samt i 8 a § när den andre föräldern är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden. Frågor om ändring av vårdnaden i de sistnämnda fallen prövas på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §.

En inledande frågeställning i målet gäller huruvida en vårdnadshavare har rätt att under bestående äktenskap med den andre vårdnadshavaren begära förändring i vårdnadsförhållandet. Varken 6 kap. 5 § föräldrabalken eller någon annan bestämmelse i balken anger att en vårdnadshavare som är gift med den andra vårdnadshavaren inte får väcka talan om ensam vårdnad. I doktrinen (Sjösten, Vårdnad, boende och umgänge, fjärde upplagan, s. 59) har dock anförts att en sådan talan inte får föras, eftersom gällande lagstiftning har som utgångspunkt att föräldrar som är gifta med varandra ska ha gemensam vårdnad om sina barn utom i det fall som anges i 6 kap. 7 § föräldrabalken. Det har förekommit att en vårdnadshavare som under de nu aktuella förhållandena begär ensam vårdnad har fått - i linje med det nu nämnda uttalandet i doktrinen - sin talan avvisad av domstolen, men också att en sådan talan har prövats materiellt.

I förevarande fall har tingsrätten prövat F:s talan och därvid tillämpat 6 kap. 8 a § föräldrabalken.

Som Hovrätten över Skåne och Blekinge utförligt har beskrivit (beslut den 20 juni 2018 i mål nr Ö 796-18), fanns det redan före föräldrabalkens tid rättslig möjlighet att på talan av en vårdnadshavare, som var gift med den andre vårdnadshavaren, förordna om ensam vårdnad i fall då föräldrarna på grund av söndring levde åtskilda. En bestämmelse med den innebörden i 1920 års lag om barn i äktenskap överfördes till 6 kap. 7 § föräldrabalken vid balkens tillkomst i slutet av 1940-talet (se NJA II 1950 s. 68 ff.). Det förhållandet att vårdnadshavarna var gifta med varandra utgjorde inte hinder mot tillämpning av bestämmelsen; tvärtom var första stycket i dåvarande 6 kap. 7 § föräldrabalken avsett just för den situationen. Efter ändringar i denna bestämmelse 1977 förutsatte en tillämpning inte ens att vårdnadshavarna levde åtskilda. Det framgår uttryckligen av förarbetena (prop. 1975/76:170 s. 180) att bestämmelsen (som i mycket liknar nuva-rande 6 kap. 5 §) var tillämplig även om vårdnadshavarna var gifta med varandra. Genom 1983 års ändring av 6 kap. föräldrabalken ersatte den nya lydelsen av 5 § den tidigare lydelsen av 7 § i detta avseende. Även av förarbetena till den ändringen (prop. 1981/82:168 s. 64) följer att en vårdnadshavare, som är gift med den andre vårdnadshavaren, kan föra talan om ensam vårdnad om parternas barn.

De nu nämnda uttalandena i förarbetena, om en vårdnadshavares rätt att föra talan om ensam vårdnad oavsett om vårdnadshavarna är gifta med varandra, ligger väl i linje med vad som framgår av bestämmelsernas ordalydelser, även 6 kap. 5 § föräldrabalken i nu gällande lydelse. Någon be-stämmelse som har ändrat den nu beskrivna talerätten har inte införts genom senare ändringar av 6 kap. Visserligen har möjligheterna till gemensam vårdnad förändrats genom ändringar i föräldrabalken 1998 och 2006. Dessa ändringar har dock avsett de materiella förutsättningarna för gemensam respektive ensam vårdnad och inte förutsättningarna i sig att föra talan om ändring av vårdnaden.

Att en vårdnadshavare kan föra talan mot den andre vårdnadshavaren om ensam vårdnad, när vårdnadshavarna är gifta med varandra, har tidigare bekräftats av denna hovrätt (beslut den 29 maj 2018 i mål nr Ö 1990-18), med hänvisning bl.a. till att det saknas lagstöd för att inte tillåta en sådan talan.

Hovrätten gör i detta mål inte någon annan bedömning än den som hovrätten gjort i mål nr Ö 1990-18. Det förhållandet att utgångspunkten i 6 kap. föräldrabalken är att föräldrar som är gifta med varandra har gemensam vårdnad hindrar alltså inte att en vårdnadshavare som är gift med den andre vårdnadshavaren för talan mot denne om ensam vårdnad. En vårdnadshavare har således rätt redan enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken att under bestående äktenskap med den andre vårdnadshavaren begära förändring i vårdnadsförhållandet, från gemensam vårdnad till ensam vårdnad. Det finns vid sådan prövning inte skäl att förhålla sig till endast vad som anges i 6 kap. 7 § eller 8 a § föräldrabalken.

F. har således haft rätt att föra den talan hon väckt i målet.

Vid bedömningen av om det finns skäl att ändra vårdnaden gör hovrätten följande bedömning.

Såsom F. har beskrivit förhållandena (se tingsrättens dom och socialtjänstens i Göteborg upplysningar enligt 6 kap. 20 § föräldrabalken), måste det anses föreligga betydande praktiska svårigheter med en fortsatt gemensam vårdnad om barnen. Det har inte framkommit något som motsäger hennes beskrivning. Eftersom Y. inte har avhörts är underlaget för prövningen visserligen inte så fullständigt som man kan önska, men redan det förhållandet att han måste företrädas av god man ger indirekt stöd för F:s ståndpunkt. Även om åtminstone vissa av svårigheterna förknippade med gemensam vårdnad i detta fall skulle kunna avhjälpas med en fullmakt från Y., tycks det rent faktiskt inte finnas någon sådan. Oavsett orsaken därtill är F. för närvarande inte behörig att ensam företräda barnen och att löpande fatta de många beslut som åligger barnens vårdnadshavare. Detta går ut över barnen. Inget tyder på att förhållandet är endast tillfälligt. Det får därför anses bäst för barnen att F. ensam har vårdnaden om dem.

Hovrättens förordnande om vårdnad bör gälla omedelbart.

Hotat en polis om våld i en sång

Norrköping Hovrätten har i dag meddelat dom i ett mål om hot mot tjänsteman. Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för hot mot tjänsteman genom att i en låt ha hotat en polis om våld till villkorlig dom och dagsböter.

Åklagaren åtalade mannen för hot mot tjänsteman vid två tillfällen riktat mot en polis. Hoten bestod enligt åklagaren i att mannen hade hotat en namngiven polis med hot mot polisens personliga säkerhet. Enligt åtalet hade hoten framförts genom ett inlägg på mannens Instagramkonto och genom att musiklåten ”Då ska hon skjutas” hade lagts upp på Spotify. Tingsrätten ogillade åtalet eftersom det inte var bevisat att det var mannen själv som hade gjort inlägget på Instagram och att det inte heller var bevisat att mannen hade uppsåt till att det påstådda hotet i musiklåten som lades upp på Spotify var allvarligt menat.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för hot mot tjänsteman avseende texten i musiklåten som lades upp på Spotify. Hovrätten kommer fram till att det är utrett att det är mannen som skrev låten och att han såg till att den lades upp på Spotify. Hovrätten kommer vidare fram till att låtens text innehåller hot om våld mot polisen och att hotet var ägnat att framkalla allvarlig fruktan för polisens personliga säkerhet samt att låten skrevs för att hämnas polisen för hennes tjänsteåtgärder. När det gäller frågan om mannens uppsåt anser hovrätten att det är klarlagt att han insåg att det fanns en risk för att polisen skulle anse att hotet var allvarligt menat och att han när han trots detta lät lägga upp låten på Spotify hade uppsåt. Hovrätten har också prövat om mannens rätt till yttrandefrihet kränks om han skulle dömas men har kommit fram till att någon kränkning inte har skett i detta fall.

- Hovrätten har kommit fram till att mannen med hot om våld har angripit polisen för att hämnas hennes uttalanden i media. Hovrätten gör bedömningen att hot som på detta sätt riktar sig mot enskilda namngivna personer klart faller utanför det område som yttrandefriheten är avsett att skydda. Något hinder mot att döma mannen föreligger därmed inte, säger hovrättslagmannen Staffan Lind, ordförande i målet.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte är bevisat i målet att det var mannen som gjort inlägget på Instagram och tingsrättens friande dom i den delen ska därför fastställas.

Koppling till kriminellt nätverk för ordningsvakt

Norrköping Polismyndigheten beslutade härmed att återkalla ett förordnande som ordningsvakt. Enligt 3 § ordningsvaktsförordningen (1980:589) är en ordningsvakt skyldig att omedelbart överlämna sitt ordningsvaktsförordnande vid avstängning samt återkallelse. Med anledning av löpande kontroll av lämplighet har polismyndighet via operativa enheten fatt kännedom om att hen upprepade gånger stoppats av polis tillsammans med flertalet olika individer som ingår i ett kriminellt nätverk i Botkyrka. Fordon tillhörandes hen har upprepade gånger brukats av kriminella individer som bl.a. ingår i kriminellt nätverk i Botkyrka. I fordonen har kriminella attribut såsom tillhyggen, skyddsväst, balaklava m.m. påträffats. Mot bakgrund av att beskrivet förhållande gjorde Polismyndigheten bedömningen att hen för närvarande inte kan anses lämplig som ordningsvakt och att hens förordnande som ordningsvakt ska återkallas.

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Förvaltningsrätten anser att det inte i målet kommit fram skäl att ifrågasätta Polismyndighetens uppgifter. Med hänsyn till ordningsvaktsuppdragets karaktär anser förvaltningsrätten att NN under dessa förhållanden inte längre uppfyller de krav som kan ställas på honom som ordningsvakt. Den omständigheten att han inte är misstänkt för något brott föranleder, ingen annan bedömning. Förvaltningsrätten anser därför att Polismyndigheten haft grund för sitt beslut att återkalla NN:s ordningsvaktsförordnande. Överklagandet ska därmed avslås.

 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar