Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Ett barn ska inte överflyttas till sin pappa i Belgien

Norrköping En svensk kvinna som flyttade till Belgien fick där ett barn i juni 2015 tillsammans med en belgisk man. I januari 2018 åkte kvinnan och barnet till Sverige för att vistas här. I december 2018 ansåg mannen att kvinnan olovligen höll kvar barnet i Sverige och ansökte om att barnet skulle överflyttas till honom. Högsta domstolen har funnit att barnet i december 2018 hade hemvist i Sverige och har därför avslagit ansökan.

Sverige och Belgien är anslutna till Haagkonventionen som innehåller bestämmelser som ska se till att återföra ett barn till en förälder när den andra föräldern olovligen för bort eller håller kvar barnet i ett annat land. Inom EU finns det dessutom kompletterande regler i den s.k. Bryssel II-förordningen.

En ansökan om överflyttande kan bifallas endast om barnet omedelbart före det påstådda olovliga bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i den stat till vilken återlämnande begärs. Begreppet hemvist tar sikte på rent faktiska förhållanden och utgörs av den plats som avspeglar var barnet är integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Vilka omständigheter som är relevanta varierar beroende på barnets ålder. När det gäller ett litet barn är det framför allt familjeförhållandena som är relevanta och som fastställs av den eller de personer som barnet bor tillsammans med och som rent faktiskt tar hand om barnet och sörjer för dess omvårdnad.

Barnet, som kom till Sverige när det var två och ett halvt år, hade vistats här i cirka elva månader då pappan gjorde gällande att mamman olovligen höll kvar barnet. Det är en förhållandevis lång tid för ett så litet barn. Mamman och barnet hade under 2018 varit i Belgien vid några tillfällen, men det hade varit fråga om kortare vistelser. Senaste gången var i september 2018. Barnet gick i svensk förskola sedan augusti 2018. Pappan hade inte vid något tillfälle under 2018 ensam haft ansvaret för barnet. Barnet hade under hela sitt liv bott tillsammans med mamman som var den som rent faktiskt hade haft ansvaret för barnet och huvudsakligen sörjt för dess omvårdnad, särskilt under 2018.

Högsta domstolen anser att i mitten av december 2018 var Sverige den plats där barnet var integrerat i socialt hänseende och familjehänseende. Barnet hade således vid den tidpunkten hemvist i Sverige. Högsta domstolen avslår därför ansökan om överflyttning.

 

Koppling till kriminellt nätverk för ordningsvakt

Norrköping Polismyndigheten beslutade härmed att återkalla ett förordnande som ordningsvakt. Enligt 3 § ordningsvaktsförordningen (1980:589) är en ordningsvakt skyldig att omedelbart överlämna sitt ordningsvaktsförordnande vid avstängning samt återkallelse. Med anledning av löpande kontroll av lämplighet har polismyndighet via operativa enheten fatt kännedom om att hen upprepade gånger stoppats av polis tillsammans med flertalet olika individer som ingår i ett kriminellt nätverk i Botkyrka. Fordon tillhörandes hen har upprepade gånger brukats av kriminella individer som bl.a. ingår i kriminellt nätverk i Botkyrka. I fordonen har kriminella attribut såsom tillhyggen, skyddsväst, balaklava m.m. påträffats. Mot bakgrund av att beskrivet förhållande gjorde Polismyndigheten bedömningen att hen för närvarande inte kan anses lämplig som ordningsvakt och att hens förordnande som ordningsvakt ska återkallas.

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Förvaltningsrätten anser att det inte i målet kommit fram skäl att ifrågasätta Polismyndighetens uppgifter. Med hänsyn till ordningsvaktsuppdragets karaktär anser förvaltningsrätten att NN under dessa förhållanden inte längre uppfyller de krav som kan ställas på honom som ordningsvakt. Den omständigheten att han inte är misstänkt för något brott föranleder, ingen annan bedömning. Förvaltningsrätten anser därför att Polismyndigheten haft grund för sitt beslut att återkalla NN:s ordningsvaktsförordnande. Överklagandet ska därmed avslås.

 

 

Fängelse för stölder hos äldre

Norrköping
Fyra personer döms för inblandning i flera grova stölder och bedrägerier mot äldre personer. De tilltalade har lurat sig in hos målsägandena genom att utge sig för att vara från hemtjänsten och sedan stulit bland annat smycken och bankkort. En man och en kvinna i 40-årsåldern döms till fängelse i fem respektive fyra och ett halvt år. Två andra kvinnor döms till fängelsestraff i ett år respektive åtta månader.

Tingsrätten har under en elva dagar lång förhandling behandlat åtalet om tillgreppsbrott och bedrägerier mot 23 målsäganden i åldrarna 80 till 97 år.

Av åklagarens bevisning framgår att de tilltalade valt ut sina brottsoffer genom att söka på internetsidan birthday.se där de kunnat se deras ålder och telefonnummer. Sökningarna har följts av ett telefonsamtal till målsäganden om att hemtjänsten är på väg.

Målsägandena har upplevt kvinnan som kom hem till dem som vänlig och har i vissa fall lämnat över pengar och bankkort till henne i tron att hon skulle handla åt dem. Några av dem har blivit undersökta av kvinnan.

De tilltalade ska betala kränkningsersättning till de målsägande som yrkat det och ersätta dem eller försäkringsbolagen för det tillgripnas värde.

Tre av de tilltalade har tidigare dömts för grova stölder med samma tillvägagångssätt, senast i Norge 2016. Detta är något som påverkat straffen i skärpande riktning.

I några fall har bevisningen inte varit tillräcklig och de tilltalade frias därför på några punkter.

Giltig ursäkt för sent överklagande

Norrköping Förvaltningsrätten i Karlstad beslutade XX att avslå NN:s överklagande av Försäkringskassans beslut avseende sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. NN överklagade förvaltningsrättens dom. Förvaltningsrätten beslutade den 4 juli 2019 att avvisa hennes överklagande som för sent inkommet.

I överklagande till kammarrätten anförde ombudet följande.

I samband med att ombudet blev klar med hennes överklagande under kvällen den 2 juli 2019 drabbades han av en kraftig yrselattack. Som en följd av detta akuta tillstånd tilltog tröttheten och ombudet somnade. Han översände överklagandet till förvaltningsrätten först dagen efter. Hon har själv vidtagit de åtgärder som under rådande omständigheter kan begäras av henne. Det är inte rimligt att hon ska straffas på grund av ombudets sjukdomstillstånd. Till stöd för sin ansökan hänvisar hon bl.a. till läkarintyg avseende sitt ombud.

Kammarrätten anförde.

I praxis har kraven för återställande av försutten tid ställts mycket högt. En försummelse av ett ombud anses regelmässigt inte utgöra tillräckligt skäl för att återställa en försutten tid för överklagande (jfr RÅ 2003 ref. 82 I och II). Omständigheten att ett ombud före besvärstidens utgång drabbats av en så allvarlig sjukdom att denne uppenbarligen inte varit i stånd att i rätt tid fullgöra uppdraget och parten inte haft anledning att kontrollera att ombudet har gett in överklagandet i rätt tid, har ansetts utgöra giltig ursäkt (RÅ 1994 not 715).

Av utredningen i målet framgår att NN:s ombud har haft problem med yrsel och förlamande trötthet vid tidpunkten för överklagandet. Kammarrätten anser att det som framkommit om ombudets tillstånd inte är en sådan omständighet som utgör giltig ursäkt för att överklagandet inte har kommit in i rätt tid. Ansökan ska därför avslås.

 

 

Svar senast julafton

Norrköping Skrivelsen är daterad den 17 december 2018 och har följande lydelse (klienten omnämnd som "BA" och parternas son som X).

BA har kontaktat mig med anledning av eran son X. BA anser att det bästa för X är att hon anförtros ensam vårdnad om honom samt att du för närvarande har umgänge med honom varannan lördag mellan kl 12-14. Detta umgänge kan naturligtvis utökas i takt med att X känner en ökad trygghet hos dig. För det fall du kan acceptera detta kan ni vända er till familjerätten som kan upprätta ett juridiskt bindande avtal som reglerar frågorna om vårdnad och umgänge. För det fall du inte accepterar att BA anförtros ensam vårdnad samt att X har ovanstående umgänge med dig har jag BA:s uppdrag att vända mig till tingsrätten. Om jag inte hör någonting ifrån dig, eller av dig anlitat ombud, inom en vecka från och med dags dato kommer jag att ansöka om stämning.

I anmälan till discplinnämnden anfördes:

- NN har genom skrivelsen inte berett honom skälig tid att svara i saken. Vid normal postgång skulle skrivelsen ha varit honom tillhanda senast onsdagen den 19 december 2018. Den svarsfrist som NN har satt ut infaller på julafton den 24 december 2018. Mot bakgrund av att den allmänna postgången inte sällan är problematisk inför helgdagarna — samt att det inte är ovanligt med semester under denna period — är tidsfristen inte skälig.

- Vidare är den faktiska möjligheten att under denna period få tag på ett ombud i regel mycket begränsad. I skrivelsen har NN inte heller upplyst honom om att han själv bör anlita advokat. Oaktat hotet om rättsliga åtgärder har NN — vad han känner till — inte lämnat in någon stämningsansökan trots att det har dröjt över en månad.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen framgår att NN har skickat ett brev till motparten daterat den 17 december 2018. Motparten har enligt brevet haft att agera senast den 24 december 2018. NN skulle annars komma att ansöka om stämning. Det har inte framkommit några omständigheter som har motiverat särskild skyndsamhet med att vidta rättsliga åtgärder.

Mot bakgrund av omständigheterna har NN inte gett motparten skäligt rådrum att besvara brevet. Av utredningen framgår vidare att NN inte har informerat motparten om sin roll som ombud eller rekommenderat motparten att kontakta ett ombud.

NN har genom vad som förevarit handlat i strid med god advokatsed. Nämnden tilldelar därför NN erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. 

633 kronor för promenad

Norrköping NN har yrkat ersättning för tidsspillan med 633 kr avseende promenad från kontoret till åklagarkammaren i Örebro och tillbaka under sammanlagt 30 minuter. Enligt hovrätten bedömning ska sådan ersättning inte utgå (jfr. RH 2009:85).

I denna viktiga fråga så har Högsta domstolen nu beviljat prövningstillstånd och samtidigt uppdragit åt Sveriges advokatsamfund att avge yttrande i målet.

I sammanhanget anförde hovrätten i RH 2009:85 följande:

"Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ i fråga om färdsätt som stod till buds, t.ex. att åka taxi för en avsevärt mindre kostnad. Hovrätten har inte funnit rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan."

 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar