David Iwung

Fotbollsbloggen

IFK-vintern är oroväckande svag

NORRKÖPING Njae.

Visst hade vi större förväntningar och förhoppningar än så här?

Bilden av ett frustande, rustande och skräckinjagande "Peking" kändes mer realistisk än vad laget i själva verket visat upp under försäsongen. 

Efter IFK:s U21-seger på Kopparvallen skrev jag en spalt där jag kort och gott efterlyste mer. Att startsträckan borde vara över.

Inte speciellt i den matchen som IFK 2-0-vann mot Åtvidaberg utan sett till hela vintern.

Ärligt: Det har inte varit särskilt upplyftande.

Skador, haltande spel, svaga resultat och inget slutspel i cupen i år heller. 

Och så kom Jönköpings Södra till Östgötaporten.

Nu skulle vi få se ett Kamraterna som bestämt satte ned fötterna och övertygande stakade ut vägen mot Sundets Pärla, allsvensk premiär och 31 mars.

Vi fick...

...ingenting.

Jo, ett sent reduceringsmål som snyggade till förlusten siffermässigt. 

Annars var det faktiskt under all kritik. Nu, med tre veckor kvar, blir det mindre och mindre trovärdigt att dra till med "det är bara träningsmatch"-kortet.

Allsvenskan kommer inte stå och vänta på att IFK ska hitta sig självt och bli ett lag att prata om. 

Det är en fara att gå och luta sig mot devisen att inte matcherna gäller någonting. Helt plötsligt står du där och de gör just det, gäller någonting. 

När poäng står på spel. 

Vad har den här vintern och försäsongen gett?

Vad har Jens Gustafssons hattande, plockande, bytande och experimenterande resulterat i?

Kasper Larsen har visat ledartendenser och en annan dimension i sitt spel (fina svepande uppspel inte minst) som många efterlyst. 

Danskens acklamatisering kan bli mycket avgörande för IFK.

Mer?

Johannes Vall har fått oss att undra om Gudmundur Thórarinsson ska klassas som given och ett par kids har glänst.

Jordan Larsson har hittat målet.

I övrigt finns det inte mycket som sticker ut och skvallrar om att IFK Norrköping möter allvaret som en harmonisk fungerande utmanare. 

IFK-vintern har varit oroväckande svag. 

---------

Självklart ska inte IFK-managern skicka ut samma startelva i första träningsmatchen och konsekvent hålla fast vid samma manskap fram till seriestart, men de senaste matchernas fruktsallad med olika formationer och siffermässiga uppställningar är inte ett gott betyg så här nära inpå allsvenskan.

Det där ska vara bestämt och satt vid det här laget och Gustafsson aviserade innan J Södra-matchen att det var sista testet. Att det ska tänkas mer premiär från och med de kommande matcherna som inte är vilka som helst.

De blir inte vilka som helst heller med tanke på hur svajigt det sett ut.

Malmö FF.

Sarpsborg.

Rosenborg.

Fortfarande träningsmatcher, ja, men mer än så. Det är svårt att få bättre prov så här års och det är lag som ligger på en nivå som IFK vill upp till. 

Det är dags för Pekings jämngrå massa att börja sticka ut och lämna besked. Det behöver även Jens Gustafsson ge, besked och hintar, i form av vilka han räknar med ska styra laget och vara frontfigurerna. 

------------

Tanken med att Christoffer Nyman skulle få en hel vinter att bygga upp sig och bli kvitt skadeproblemen gick i stöpet. Nu behöver "Totte" tre veckors flyt i träningen på en nivå han inte haft på länge för att vara aktuell för premiären.

-------------

Erik Lindell gav sig själv chansen. Krigade på träning och ville allt på match men han och IFK-ledningen insåg att det bästa valet är inte IFK. Det är Degerfors. Jag har sett Lindell vid ett par tillfällen i vinter. Han ville glänsa så mycket att det knöt sig. Framför allt blev det minst en spelare för mycket i vägen med värvningen av Kevin Álvarez. På Stora Valla har Norrköpingskillen blivit en publikfavorit men dörren till IFK är knappast stängd för alltid. 

-------

Visst känns det som Alexander Fransson kommer bli lagkapten?

 

 

 

Almqvist har mer än Sigurdsson

NORRKÖPING Nej, en träningsmatchsvinst gör ingen vinter, försäsong eller säsong.

Nej, en (1) insats ska inte överskattas. 

Låt oss inte gå i spinn efter "Pekings" snyting på Malmö FF men efterlyser man ett besked innan måste man uppmärksamma när IFK lyssnar. 

4-1 är självklart väldigt fina siffror på den skånska jätten och trycker in en rejäl portion självförtroende i Kamraterna.

Stänker man in fyra mot Örebro är det bra, mot Malmö FF medför det mervärden.

En stärkt tro på vad man håller på med och inte minst - en signal till övriga allsvenskan. 

Malmö FF har inte släppt in fyra mål mot allsvenskt motstånd sedan 2012 (1-4 mot Elfsborg) och lär inte göra det så många gånger till. 

Jag behandlade den virvlande offensiv som IFK plockade fram när de vände 0-1 till 3-1 på nio minuter i första halvlek i den här krönikan  men känner att en viss spelare fick tillräckligt med rygdunkningar i den spalten.

Pontus Almqvist.

Det rullar på ganska bra för 19-åringen den här vintern som skickat en signal till Jens Gustafsson ett tag nu

Efter att ha övertygat, stundtals dominerat, i U21-laget kom chansen.

Den högst välförtjänta med ett inhopp mot Malmö.

Självklart blev det en ny succé.

Stackars Lasse Nielsen yrade med bollen. Inte att föredra mot en formtoppad, fysiskt uppumpad och spelsugen kille som hugger på allt. 

Ja, det var en bjudning och en enorm blunder av Nielsen men sekvensen summerar Almqvist perfekt. Speeden och beslutsamheten i kombination med en fin vänster satte bollen i nät.

Från en chans som inte var en chans. 

-----

Det är inte läge att gå i spinn vad gäller Almqvist heller (men det är nog precis vad jag är på väg att göra).

Nyköpingskillen har bara nosat på allsvenskan och kändes närmare att lånas ut, igen, än att vara en spelare för A-laget för bara ett par månader sedan.

Men det räcker med att se hur 19-åringen ser ut i kroppen och uppträder just nu för att leka med tanken att han är på väg mot det stora genombrottet.

Mina tankar går (nu spinner vi loss) till ingen mindre än Arnór Sigurdsson

Inte nödvändigtvis att IFK kommer sälja Almqvist för 40 miljoner i sommar men båda är lika gamla. 

Sigurdsson är född 15 maj 1999. Almqvist är född 10 juli 1999.

Båda har en så skön brist på respekt och en lika skön - och nödvändig - tro på sig själva. 

Sigurdsson tränade som en besatt för att komma till CSKA Moskva. Almqvist har lagt ned det tunga jobbet fram till den här ljusningen vilket självklart ger en kick att hålla uppe intensiteten. 

----------------

Det är självklart upp till Jens Gustafsson att ta beslut om och när Pontus Almqvist är redo att få speltid att tala om.

Det dröjde, tycker jag, lite för länge innan Sigurdsson ansågs vara en startspelare.

Min uppfattning är att Pontus Almqvist har egenskaper som överträffar Sigurdsson på vissa områden. Almqvist är, bland annat, en bättre avslutare än islänningen. Och dessutom med ett rappare steg. 

Gick jag i spinn nu eller vad?

Äsch, lika bra att ösa när vi ändå är igång: Pontus Almqvist är IFK Norrköpings mest spännande anfallare. 

Om växande supporter-hjärtan

NORRKÖPING Jag satt ned med Patrik Andersson för ett tag sedan (den längre intervju kommer så småningom).

Det blev ett samtal om allt och inget med profilen som gjorde avtryck både i ”Peking” och ”Bajen”.

En personlighet som nio av tio hade stämplat som ”skön”.

Andersson - med IK Waria som moderklubb - vann SM-guld med Peking och finns även med i historieböckerna som cupmästare.

En fin IFK-karriär men 51-åringen grämer sig att ”Vi inte vann mer. Vi hade ett så pass starkt lag”.

IFK Göteborg var starka, för starka, under första delen av 90-talet och AIK slank även de förbi ett år och snodde SM-guldet.

Kamraterna då påminner om laget nu.  

I alla fall sportsligt.

Var de befinner sig i konkurrensen som en fullgod utmanare att ta hem Lelle J:s pokal.

Skillnaden?

-Det var ju knappt något folk på matcherna när vi spelade, minns Patte.

Utan att låta bitter.

Mer ett konstaterande.

­- Jag brukar fråga de som är runt 55-60 år idag som går på matcherna med IFK-halsdukar och matchtröjor: ”Var var ni när jag spelade?”.

Det har passerat 18 år sedan Patte Andersson la av men sett till utvecklingen på läktaren, intresset och hur vi behandlar allsvenskan är det ett annat århundrande.

Gemensamt piskar vi upp serien, den många gånger mediokra allsvenskan, med poddar, fan-TV-program, bloggar, analyser, artiklar, krönikor, listor, rankning, Twitter-hets och inte minst genom att gå på matcherna och fylla läktarna.

Intresset frodas och inte minst märks det på de som lämnat staden och länet.

Det är knappast unikt för Pekings supportrar att klubbtillhörigheten stärks med det utökade avståndet till hemmaplan

En ÖSK:are i Stockholm och en Elfsborgare i huvudstaden upplever samma sak.

Kärleken till egna laget återuppenbaras inte bara på avstånd, den får ett starkare liv.

Supporterskapet en utflyttad skara personer jobbar upp är fascinerande. 

En stärkt lokalpatriotism som självklart får extra bränsle när laget går bra, när det är ett rekordstarkt sug runt klubben och en premiär väntar runt hörnet.

IFK Norrköping de senaste fyra åren är ett gyllene exempel.

Mina exilpolare struntar i regel att fråga om oväsentligheter hur man mår eller om livet i allmänhet när vi pratar.

Christoffer Nymans status, vem som blir kapten och hur bra är de nya islänningarna är av större intresse att reda på.

Peking har sålt 5 700 årskort. Har som ambition att fylla ut Curva Nordahl varje match inom en inte allt för avlägsen framtid och snittar dubbelt så mycket publik än när Patrik Andersson spelade.

Hur man väljer att uttrycka sitt supporterskap är högst individuellt, men det är inget vågat antaganade att allsvenskan och favoritlaget älskas mer än någonsin. I synnerhet av de som inte kan ta cykeln från hemmet upp mot promenaden till Östgötaporten.

 

Här spelar IFK ett onödigt högt spel

NORRKÖPING Snön föll och Peking med den.

Det är aldrig lämpligt att djupanalysera fotbollsmatcher i januari.

Det är riskabelt att dra växlar efter en träningsdust där plogbilen måste jobba fram linjerna till andra halvlek.

Och det är på gränsen till oseriöst att byta ut tio spelare på samma gång.

Men:

Det var en halvdan start, ett halvdant resultat (mot ett bra City ska skrivas) och Jens Gustafsson önskade mer än vad han fick se i Linköping.

”Vi var väldigt pojkaktiga i första halvleken kan man säga”, sa IFK-managern dagen efter.

Och fortsatte:

”Det är klart att vi, och framför allt jag, förväntar oss mycket mer av individuella spelare än vi visade upp i första halvleken. Det måste jag vara ärlig och säga. Det såg lite räddhågset ut, det är det vi arbetar för att det inte ska vara”.

Befriande att inte helt sopa insatsen under mattan och med den här bleka IFK-matchen färskt på näthinnan blir det extra intressant att se vad Kamraterna kan göra mot Elfsborg i morgon redan.

Kalendern visar, vi understryker det en extra gång, januari men det går inte sluta fundera på eller slå bort att IFK spelar ett högt spel om de väljer att inte fylla på backbesättningen. Offensivt placerar sig Peking i allsvensk topp vad gäller alternativ, potential och kvalité med Christoffer Nyman och Sead Haksabanovic inträde – men det ser inte lika imponerande ut bakåt.

Det är den lagdel med flest frågetecken och minst självklarheter.

Vi tjatar inte vidare om Andreas Johansson mer än vad vi behöver, men Jens Gustafsson och övriga fotbollsledningens uppfattning att Ante G inte behöver ersättas med ett nytt namn är överraskande och svår att köpa med tanke på de defensiva alternativen, vad de går för och vad de bevisat.

Det är ett för öppet konkurrens-race om startplatserna för att det ska vara ett övertygande sundhetstecken.

Den givne försvararen, grundbulten att hålla samman det bakre ledet som Jens Gustafsson plitar ned på pappret i sin laguttagning är…

….Kasper Larsen?

...Henrik Castegren?

….Lars Krogh Gerson?

….En omskolad Andreas Blomqvist?

Filip Dagerstål?

Frågan är om IFK-managern vet själv i dagsläget?

Det är möjligt att Peking är på väg att plocka in back-ettan som efterlyses.

Kanske är de mitt uppe i sökandet och närmar sig vad de vill ha men signalen är att det inte är aktuellt att plocka in en defensiv kugge. Den givne klippan som klarar att hålla rent, kan spela upp bollen och har auran av självklarhet.

Jón Gudni Fjóluson-typen.

Den cementerade ryggraden med en lägstanivå högre än alla andra. 

Han som som känns som ett lämpligt och realistiskt alternativ att vilja bli nya Andreas Johansson.

IFK Norrköping har ett mittfält och ett anfall som är svårslaget med allsvenska mått. Backbesättningen inte lika stark.

En sund och inspirerande situation där en drygt handfull försvarsspelare känner att de kan knipa en en starttröja?

Kanske.

Men det är ingen trygghet på sikt. 

Den tryggheten AIK har i Per Karlsson.

Malmö FF har i Lasse Nielsen och Rasmus Bengtsson.

Hammarby hade i Björn Paulsen. 

Östersund har i Tom Pettersson.

Häcken har i Rasmus Lindgren.

Möjligt att Lars Krogh Gerson, Kasper Larsen och Filip Dagerstål har samma självklarhet i sig men det kommer krävas att de kliver upp ett, helst två snäpp.

Om det kommer ske?

Det är ingen självklarhet. 

 

 

Vi får inte glömma Jensas roll i allt

NORRKÖPING Applåderna - ett givet inslag numer på presskonferenserna - i samband med Christoffer Nymans återkomst hade knappt tystnat när det var dags för nästa tunga presskonferens på Östgötaporten.

Sead Haksabanonvic.

Jo, jag tackar.

Vad Peking får?

En av Sveriges mest spännande spelare som redan kan det här med allsvenskt spel och inte behöver någon startsträcka eller matchas in försiktigt för att anpassa sig.

Det här är förstklassig spets som behöver vässas igen efter att ha hamnat utanför i både West Ham och Malaga.

Haksabanovic, du, jag och resten av landets fotbollsföljare vet att Norrköping är stället att studsa igång igen. 

(Här, i 0-3-torsken hemma mot Peking på Örjans Vall i april 2015, gjorde Haksabanovic sin allsvenska debut).

Vad som startade med Nicklas Bärkroths beslut att välja IFK Norrköping före andra, större och flådigare alternativ har sedan snurrat på med en knippe namn som hittat sig själva och glädjen på Östgötaporten.

Här kommer Jens Gustafsson in. 

IFK-managern skulle aldrig lyfta fram sig själv och framhäva sin egen roll i de senaste årens lyckade värvningar - men 40-åringen är en starkt bidragande orsak att Niclas Eliasson, David Moberg Karlsson, Simon Thern och Jordan Larsson valde IFK.

Simon Thern twittrade med poäng: 

I ett par av exemplen till och med en avgörande roll. 

Gustafsson har på ett smart sätt utnyttjat sin relation till spelarna och lika smart och effektivt lagt fram en plan hur Gustafsson vill se och använda dom i Peking. Ett omedelbart förtroende som inte varit tomma ord. 

Det är inte samma press som i Stockholm, Solna och Malmö och den lugna, trygga IFK-miljön har gett eko att fungera. I det närmaste 100-procentigt.

Ingen annan IFK-tränare i modern tid har haft de här smaskiga förutsättningarna - men Jens Gustafsson är samtidigt en starkt bidragande orsak att det är dukat på det här sättet. 

 

Kollega Christer Gustafson redde ut vad det är som gäller med lånet och uppgörelsen som är gjord med West Ham

"Vi har en möjlighet och en option att matcha bud under en viss tidsperiod som är ganska kort. Så kan jag säga. Jag skulle säga att i förhandlingarna har vi fått ut maximalt, svarar Hunt som inte vill gå in på detaljer i avtalet", sa bland annat IFK-basen. 

-----------

Nyman och Haksabanovic in innan januari är över är en sällsynt frän start på vintern. Peking skickar en signal till fans, motståndare och alla andra att 2019 tas på största allvar. Dock är det många som undrar och frågar om förstärkning i backlinjen. Peter Hunts intervju med Fotbollskanalen talar inte för att Peking är speciellt oroliga över nuvarande backbesättning. Det kan man tycka vad man vill om, jag anser att det saknas en given ledare men å andra sidan kanske det inte blir så mycket försvarsspel med en offensiv formation bestående av: Smith, Fransson, Thern, Thórarinsson, Haksabanovic, Nyman och Holmberg...

--------------

Med spelare in, klasspelare, är det andra som hamnar ännu längre bak i kön. Jag har svårt att se särskilt mycket speltid för herrar Alexander Jakobsen och Johannes Vall som truppen ser ut just nu. Simon Skrabb som hade ett riktigt bra 2018 kan också hamna på bänken.

-----------

Sead Haksabanovic, Christoffer Nyman, Pawel Cibicki, Buya Turay - inga gråa offensiva allsvenska tillskott så här långt.

------------

Passade på att ringa upp Isak Pettersson som svarade efter dagens dubbla pass. IFK-keepern har spelat med Haksabanovic i Halmstad och även mött honom som utespelare.

-Ja, när jag var mittfältare i Veinge så mötte vi Halmstad. Fy fan vad jag fick springa, sa Pettersson om hur det var att matcha den färska lagkamraten.

---

Rent fotbollsmässigt är det tydligt att Haksabanovic är tänkt att användas som anfallsnyckeln när det låser sig - vilket det gjorde långa stunder när IFK-kladdandet mest handlade om att rulla i sidled. När Peking möter lågt stående och samlade niobackslinjer saknades det en kreativ hjärna och två fötter som hade svaret. Ge bollen till Haksabanovic - som inte bara har en framspelares egenskaper. 19-åringen kan själv dräpa från avstånd. 

 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen. Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet. David Iwung, 38 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver. Favoritspelare: Mikael Lindskog. 

  • Twitter
  • Twitter

Bloggar

Sportbloggar

Politiker

Politikerbloggarna stängs

Politikerbloggar Från och med den 1 februari avslutar vi våra politikerbloggar på nt.se.

Anledningen till att vi stänger bloggarna är främst att vi ser att bloggandets roll har flyttats över till sociala medier. Det har fått till följd att läsningen av våra bloggar har blivit lidande.
Jag vill passa på att tacka alla bloggare för er tid och era blogginlägg, och samtidigt också passa på att tacka alla läsare.

Maria Kustvik, ansvarig utgivare Öst Media