Ledare Innan vintern varnades det för elbrist. Men nu ser det ut som att Sverige klarade elförsörjningen – i alla fall den här vintern.

Problemet har dock inte försvunnit. Svenska kraftnäts prognoser visar att elsystemet blir allt mer ansträngt. Elektrifieringen av samhället, bostadsbyggandet och utbyggnaden av såväl infrastruktur som industrier kräver allt mer el. Samtidigt stänger kärnkraftverk och kraftvärmeverk ner. En ökande efterfrågan möts med ett minskande utbud. Det är ingen bra kombination.

Utbyggnaden av vind- och solkraftverk går visserligen framåt, men verkens leveranssäkerhet kan ifrågasättas. En dag när det är vindstilla och molnigt produceras inte särskilt mycket. Och osäkerhet i leveranser är ett problem på elmarknaden, som förutsätter att det varje sekund kan produceras precis så mycket som efterfrågas.

En möjlighet för att göra vind- och solkraften mer pålitligt i elsystemet är att lagra energin som produceras när det blåser mycket eller solen skiner. Men en storskalig utbyggnad av lagringskapacitet och den utveckling av batteriteknik som krävs för att det ska bli ett reellt alternativ är ännu långt bort. Dessutom ställer allt fler mindre kraftverk nya krav på det svenska elnätet, som är anpassat efter att några stora leverantörer av el.

Problemen kring elförsörjningen är som störst i södra Sverige. I norr är tillgången bättre, men att föra över stora mängder el från norr till söder hindras av att näten inte är tillräckligt utbyggda. Och att bygga ut infrastrukturen för el tar tid, bland annat som ett resultat av långa tillståndsprocesser.

I landets två södra elområden finns det också – för att göra ont värre – vissa frågetecken kring hur mycket el som går att importera i ett kritiskt läge. Vid dansk-tyska gränsen har EU tvingats granska om det har skett medvetna minskningar i gränshandalskapaciteten. Och det har även riktats anklagelser mot att den norska elnätsägaren ägnat sig åt handelshindrande aktiviteter.

Att elen riskerar att inte räcka till under en kall, vindstilla och mörk dag borde samtidigt inte komma som en överraskning. Särskilt inte när elektrifieringen av samhället sammanfaller med nedmonteringar på kraftverkssidan.

Men förvånansvärt nog verkar inte ansvariga myndigheter ha sett farorna i tid. “Alla är nog tagna på sängen”, sade Niclas Damsgaard, då tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät, till Second-Opinion (11/7 2018) apropå effektläget.

I dag krävs det således framåtblickande – hur ska elförsörjningen säkras i ett samhälle som för varje år blir allt mer beroende av el. Men det behöver även utredas hur effektsituationen har kunnat bli så ansträngd. Hur kunde risken för elbrist bli så pass stor i södra Sverige? Vad har ansvariga myndigheter egentligen sysslat med? Och hur klarar vi nästa vinter?