Värnskatten ingen skatt att värna

När värnskatten infördes år 1995 sades den vara tillfällig. När politiker säger så finns det all anledning att dra öronen åt sig.

Värnskatten har en hämmande effekt på arbete.

Värnskatten har en hämmande effekt på arbete.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2019-09-10 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Till årsskiftet avskaffas den så kallade värnskatten, det har nu regeringen bekräftat. Värnskatten är en extra, statlig inkomstskatt och betalas av alla som tjänar mer än 703 000 kronor om året. Centerpartiet och Liberalerna drev igenom att det skulle vara en av punkterna i januariöverenskommelsen och nu ska det alltså bli verklighet.

Ett ”miljonregn för de rika” eller en straffskatt på utbildning? Perspektivet skiftar naturligtvis beroende på om man ser det från vänster eller höger. Och visst är det gynnsamt för de som tjänar mest – men mycket talar för att det är ett avskaffande som hela samhället vinner på. Detta eftersom värnskatten har en hämmande effekt på arbete. När det lönar sig för dåligt att vidareutbilda sig och arbeta mer kommer människor följaktligen att utbilda sig och arbeta i mindre utsträckning. Därför hävdar bland annat Konjunkturinstitutet att värnskattens avskaffande finansierar sig själv. Konkret innebär det att statskassan förlorar över sex miljarder årligen i intäkter, men om fler arbetar mer som ett resultat av avskaffandet kommer intäkterna att öka med motsvarande summa. Dock är det något som sker succesivt och det kan enligt regeringens promemoria ta tio år innan effekterna får fullt genomslag.

När värnskatten infördes år 1995 sades den vara tillfällig. När politiker säger så finns det all anledning att dra öronen åt sig. Varken skattepålagor eller skatteavdrag brukar vara av tillfällig karaktär eftersom det är förknippat med så stora svårigheter att avskaffa dem när de väl införts och människor anpassat sin ekonomi till de nya förutsättningarna.

Att den nu försvinner är heller ingen tillfällighet – framför allt Liberalerna har drivit frågan under många år och det är viktigt för dem att visa sina väljare att de drivit igenom en så pass konkret förändring. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har uttalat att det viktigaste är att folk konsumerar mer som ett resultat av värnskattens avskaffande. Man kan inte låta bli att undra vad det starkt konsumtionskritiska Miljöpartiet känner inombords på regeringskansliet när de hör det uttalandet.  

Sverige har världens största skattetryck, men trots 25 år av värnskatt har vi varken världens bästa skolor, världens bäst fungerande skolor eller tillräckligt med poliser. Att människor ska få behålla mer av det de själva tjänat ihop är därtill en god och rättvis princip. Värnskatten är helt enkelt inte en skatt värd att värna om.