Ledare ”Det ska bli mer fakta i de lägre årskurserna och mer analys ju äldre eleven blir”, konstaterar utbildningsminister Anna Ekström (S) (DN 15/8). Beskedet är efterlängtat. Kravet på förändring i riktning mot kunskapsskola istället för flumskola finns med i januariöverenskommelsen men försvaras trovärdigt av ministern.

Ett stort problem med dagens läroplan och betygskriterier är att konstruktivismen har tillåtits sätta sin prägel. Idén om att kunskap skapas av den som lär sig och att sanningen därmed nästan alltid är relativ.

Förra året uppmärksammades en docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet som låtit 33 ledande professorer rangordna kunskapskraven i tolv ämnen utan att tala om vilken årskurs de tillhörde. Inte många lyckades. Kraven från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet var på samma nivå som högre utbildning, menade de. Många högutbildade föräldrar hörde av sig och berättade att inte ens när de själva gör barnens hemläxor så lyckas de få särskilt höga betyg.

Tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekade att ingen som inte just nu undergår utbildningen som betygskriterierna är satta för egentligen kan uttala sig, eftersom kriterierna gäller just den elevens sammanhang i skolan. Ett skolboksexempel på den konstruktivistiska idén om kunskap.

Det är dock av stor vikt att både skolungdomar och föräldrar förstår vad läraren utgår från i bedömningen. Betyg och krav ska vara ett incitament för att bli bättre. När eleverna inte själva förstår vad de ska kunna, och heller inte kan få hjälp av sina föräldrar, så blir det svårt att närma sig kunskapsmålen.

Det är något som dagens elever i stor utsträckning är stressade av. Det är svårt att förstå vad som efterfrågas i kravet att dekonstruera samhälleliga system för en hjärna som inte är färdigutvecklad. Särskilt om det föregriper krav på faktakunskaper om systemen. Det är dessutom svårt att lära sig att utöva källkritik om skolan lär ut att sanning är relativ och skapas av den som lär sig.

Men åtgärder för att betygskriterierna ska bli mer förståeliga får inte innebära att kraven sänks. Utbildningens ambitioner om att rusta eleverna med gedigna kunskaper om världen får inte omprioriteras som en effekt av att kriterierna blir tydligare. I intervjun med Dagens Nyheter försäkrar Anna Ekström att så inte kommer att bli fallet. Några färdiga förslag finns dock ännu inte att bedöma, förändringarna ska utredas under läsåret och eventuellt införas nästa höst.

Om detta är början på slutet för flumskolan är för tidigt att sia om. Men det är ett steg i rätt riktning.