I skuggan av talmansrundor, sonderingar och spekulationer i riksdagshuset finns det många sakfrågor som borde lyftas fram i ljuset. Ett exempel är försämrade villkor för företagande i Sverige.

Från och med den första januari 2019 tvingas alla privata företag inom hemtjänsten att söka ett särskilt tillstånd från den statliga inspektionen IVO. Tillståndet är inte gratis. Det kostar 30 000 kronor att få tillståndet och 21 000 kronor att ändra i det. För ett stort företag innebär det kanske inte något större problem, men värre är det med småföretag och enmansföretag, något som är vanligt i denna bransch. Exempelvis kan det röra sig om en sjuksköterska som vill starta eget eller någon som redan driver ett företag som erbjuder RUT-tjänster som städning, och vill komplettera med hemtjänst. För den personen blir det en stor kostnad.

Tjänstemän vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har också påpekat att det framför allt riskerar att drabba den som vill starta ett nytt företag. Innan man har jobbat in en kundgrupp har man inga intäkter, och dyra tillstånd kan innebära att man inte vågar starta företaget. Tillståndsplikten kan också innebära att det tar lång tid att dra igång eftersom IVO måste granska företagen ingående innan tillstånd kan utfärdas.

Att granska hemtjänstföretag i syfte att hindra oseriösa aktörer är förvisso rimligt, men om det innebär att man samtidigt slår ut seriösa aktörer måste man ställa sig frågan om det är värt det eller om det går att genomföra på ett smidigare sätt.

Fler exempel på kostsamma statliga pålagor för välfärdsföretag är tyvärr aktuella. Skatteverket meddelade nyligen att uthyrning av bemanningspersonal inom sjukvården inte längre kommer att vara momsfritt. Det innebär att det kommer att bli betydligt dyrare för de privata vårdgivare som tvingas använda sig av hyrpersonal. Även landsting och regioner väntas få högre kostnader, men skillnaden är att de kan dra av momsen till stor del, vilket de privata inte kan göra. Här skapas alltså orättvisa ekonomiska villkor beroende på om exempelvis en vårdcentral drivs privat eller offentligt. Och så länge det råder stor brist på sjuksköterskor och vissa specialistläkare i Sverige kommer hyrpersonal inom vården behövas – och kosta pengar.

De här frågorna borde fler politiker oroa sig för. Att det är företagen som skapar jobb och tillväxt och därför måste värnas brukar de allra flesta vara överens om innan valet. Det är också väldigt enkelt för politiker att säga att de vill vara företagsvänliga och motverka dyra och krångliga regler. Det är uppenbarligen betydligt svårare att leva upp till det.