Ledare "Miljöslakten är avslutad" säger Miljöpartiets påtänkta språkrör Per Bolund och syftar på nyheten att nästan två miljarder kronor avsätts för diverse miljöpolitiska satsningar i den kommande vårbudgeten. Det är i sin tur nästan halva det så kallade reformutrymmet i kronor och ören. De gröna har onekligen fått storslam i budgetförhandlingarna.

För andra har det inte gått lika bra. Sålunda tar regeringen 230 miljoner kronor från polisens budget. Samtidigt som kriminaliteten slår rekord och förmodligen är den enskilt mest brännande frågan för närvarande. Vad håller Stefan Löfven egentligen på med?

Det hela är nu lika partitaktiskt begripligt som sakpolitiskt förkastligt. För samtidigt försöker Socialdemokraterna skryta med en satsning på Kriminalvården. Men det är alltså pengar som kommer från polisen och inte heller handlar det om någon reell verksamhetsförflyttning, som regeringen låter påskina.

Visserligen finns risken för att polisen protesterar, men Kriminalvårdens kritik dämpas (kanske). Samtidigt flyttas pengar runt, utan att det egentligen behöver skjutas till så mycket. Det finns nämligen inte pengar till allt och nu har nu Löfven tydligen bestämt sig för att i första hand gå MP till mötes. Också det är en taktiskt sett klok åtgärd, eftersom Miljöpartiet nu binds upp inför resten av mandatperioden och förhoppningsvis inte gnäller allt för mycket. Som bekant lär samarbetsklimatet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet vara riktigt dåligt.

Nu ingår för allt i världen ytterligare två partier – Centerpartiet och Liberalerna – i januarikvartetten, men de två borgerliga partierna står utanför regeringen och förefaller hur som helst inte protestera allt för våldsamt mot den förda politiken. Annie Lööf låtsas visserligen som hon är oppositionell, men det lurar inte någon. Det är tack var henne (och avgående Jan Björklund) som ministären Löfven kan sitta kvar. Det är tack vare Centern och Liberalerna som polisen får mindre pengar.

Inte bara polisen slaktas emellertid – för att använda Bolunds språkbruk – detsamma gäller sunda förnuftet. För hur kan Löfven gå med på sådana risktaganden, när partiet läcker som ett såll i riktning Sverigedemokraterna och svenska folket kräver satsningar på polisen?

Förklaringen är den vanliga: han försöker vinna tid. Är det något statsministern gjort sig känd för så är det att skjuta upp problemen till morgondagen. Dessutom inbillar han sig nog att det är opinionsmässigt lätt att satsa på miljön istället. Men så enkelt är det inte.

Dels imponerar inte De gröna miljösatsningarna från förra mandatperioden, dels måste det råda samhällsbalans om någon mera offensiv miljöpolitik över huvud taget ska vara möjlig. Med hög kriminalitet, en pressad polis och en allt mer oroad allmänhet råder inte denna balans.

Det ser ut som om regeringens politik blir lika dålig innevarande som föregående mandatperiod. Glöm då inte vems "förtjänst" det är att Löfven kan sitta kvar.