Norrköpings kommun har nyligen delat ut en gratistidning – Next: Norrköping – till hushållen. Den som missat denna händelse kan säkert hitta olästa exemplar i närmaste till miljörum omdöpta soprum. Ett tafatt försök till samhällsinformation som egentligen inte är mycket mer än skryt över pågående och kommande politiska satsningar.
Oförargligt visserligen, men också talande för den större situationen. För samtidigt som det, uppenbarligen, finns intresse för egenskryt, aviserar kommunens nämnder den ena nedskärningen efter den andra. Allt från demensvård till försörjningsstöd och HVB-hem påverkas. Men också gatubelysning, snöröjning och allmänt underhåll.
Vän av ordning kan måhända påpeka att det där med underhåll, är det redan si och så med. Fast hur som helst lär det bli sämre. Mycket sämre.
Tekniska nämnden har föreslagit kommunfullmäktige besparingar på sammanlagt 30 miljoner kronor. Då väntar man (ytterligare) med underhåll. Nedklottrade bänkar och papperskorgar får förbli nedklottrade – fast det kvittar kanske, för i den stund de är trasiga kommer de ändå inte att bytas ut. Sanering begränsas till rasistiskt klotter.
Under tiden får medborgarna kanske ställa sitt hopp till den globala uppvärmningen, ty också snöröjning drabbas alltså av nedskärningar. Det gäller också cykelvägar, trots alla fagra löften om satsningar på Norrköping som en cykelstad.
Dessutom blir det mörkare. Gatubelysningen släcks här och var, fast bara "kanske varannan, var tredje lampa" enligt kommunalrådet Karin Jonsson (C).
I själva verket motarbetar kommunledningen de förebyggande åtgärder mot brottslighet, som tidigare påståtts vara prioriterade. För sämre belysning ökar otryggheten och risken för exempelvis våldtäkter. När söndersparkade papperskorgar inte byts ut, nedskräpningen ökar och det blir fritt fram för klottrare – ja, då är det tecken på en stad i förfall. Det finns ett samband mellan förfall och kriminalitet.
Hur kunde det gå så illa? Har vi drabbats av krig eller åtminstone den stora 30-talsdepressionen än en gång?
Nej, men däremot en begynnande lågkonjunktur, vilken ännu är så svag att ekonomer ofta nöjer sig med att kalla den för avmattning.
Enligt Jonsson väntar emellertid "sju svåra år". Det är en talande liknelse. För som vi alla minns kommer uttrycket från Bibeln, där Josef tolkar Faraos dröm så att han måste spara i ladorna under sju goda år för de sju svåra som kommer.
Kvartetten har uppenbarligen inte sparat i ladorna.–