"Omvärlden har tagit sig in i vår skyddade lilla tillvaro" konstaterar Fredrik Banke på studenttidningen Lundagårds hemsida. Många som studerat just i Lund känner igen sig – universitetsstaden har varit en trygghetens oas i det eskalerande våldets Sverige, men när en bomb exploderade i en livsmedelsbutik natten till lördagen splittrades den bilden. En ung student skadades allvarligt.

Ändå är händelsen, om vi vågar tänka efter, inte helt överraskande. Lund är inte riktigt lika skyddad som förr och kriminaliteten breder ut sig överallt. Det förvånar inte heller att bokstavligen förbipasserande förr eller senare drabbas av brottsligheten. I den meningen hade tragedin i Lund lika gärna kunnat drabba exempelvis Norrköping.

Samtidigt fortgår samtalen mellan alla riksdagspartierna. Nästan alla vill säga, för Sverigedemokraterna bjöds som bekant inte in av regeringen. Man behöver inte bli överdrivet cynisk för att inse de partitaktiska skälen till detta. Man kan fråga sig om Socialdemokraterna tar brottsligheten på tillräckligt allvar, för man hade ju så att säga kunna låta udda vara jämnt och bjudit in SD.

 

Men agerandet kan faktiskt vara mer utstuderat än så. Genom att inte bjuda in Sverigedemokraterna sätter man Moderaterna under press, eftersom partiet riskerar att skadas oavsett utgång. Blir samtalen framgångsrika kan SD utifrån sin bekväma oppositionsposition ändå hävda att det är för lite. Och om M skulle hoppa av, kommer partiet att anklagas för att inte ta sitt ansvar.

Vad Socialdemokraterna emellertid glömmer, är att Sverigedemokraterna numera är en lika stor utmaning för S som M. Inte så få av de egna väljarna kommer att tolka uppträdandet som att Socialdemokraterna fortfarande domineras av politiskt korrekta vanföreställningar, att partiet i själva verket helst vill göra så litet, inte så mycket, som möjligt åt kriminaliteten (åtminstone inte så länge densamma råkar ha invandraranknytning).

För Moderaterna gäller det hur som helst att hålla tungan rätt i mun. Agera konstruktivt och kräv konkreta åtgärder som syftar till att långsiktigt stävja brottsligheten. Men om det blir alltför lite, alltför sent, om allt kokar ner till ett samförståndets till intet förpliktigande snömos, ja då bör man inte skriva under något – utan hoppa av. Låt Socialdemokraterna ta ansvar för sin egen misslyckade politik.