Miljöpartiet gör faktiskt det mesta även av sin andra mandatperiod i regeringsställning. Partiets påtagliga vilja att sitta med i regeringen innebär att det är kraftigt underordnat inte bara Socialdemokraterna utan även Centerpartiet och Liberalerna.

Vindarna har också vänt. Miljö- och klimatfrågorna sjunker när väljarna prioriterar politiska frågor. Bensinupproret 2.0 är det största allmogeupproret i modern tid. Miljöpartiet är det enda parti som går riktigt hårt emot upproret som samlar drygt 630.000 medlemmar. Flera partier har uppvaktat upprorsmakarna politiskt och andra är rädda för vad som händer om man inte gör något åt de absurt höga drivmedelspriserna. Inte minst S och C hittar många av sina traditionella väljare bland gruppmedlemmarna.

Mot alla odds är dock överindexeringen av drivmedelspriserna kvar. Det är alltså den fiffiga konstruktion som gör att bensin- och dieselskatterna automatiskt höjs mer än konsumentprisindex varje år. Överindexeringen är ett planekonomiskt monster som går ut på att se till att bensin och diesel alltid blir dyrare än andra varor. Den borde tas bort så snart som möjligt. Men regeringen och stödpartierna har meddelat att höjningen kompenseras med en sänkning. 

 

Det är en sanning med modifikation. Drivmedelsskatterna sänks visserligen motsvarande överindexeringen men inte för den sedvanliga uppräkningen. Varje år höjs nämligen bensin- och dieselskatterna enligt konsumentprisindex – för att säkra statens inkomster. Framför allt C har gjort en stor sak av den så kallade skattesänkningen på drivmedelsskatterna, men på nyårsdagen kommer bensinskatten likafullt att höjas med 15 öre per liter och dieselskatten höjs med 10,25 öre.

Sänkningen var dessutom redan utlovad av regeringen. Av promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” framgår att regeringen när den införde reduktionsplikten, ett krav på höjda nivåer av iblandat biobränsle, utfäste sig att sänka skatten inför 2020. Detta eftersom iblandningen driver upp priset och minskar utsläppen. Nu sitter det en annan etikett på sänkningen. Någon kompensation för den ökade reduktionen blir det inte. Kostnaden för det får konsumenten betala fullt ut vid pumpen.

Miljöpartiet har all anledning att glädjas. Både skatter och priser på drivmedel kommer att nå nya rekordhöjder. Den som behöver bilen lär dock ha svårare att dra på smilbanden.