Ledarkrönika När Socialdemokraterna – med stöd av Moderaterna och Miljöpartiet – tog makten i Söderköping efter valet 2014 var det efter 62 år av borgerligt styre. I delar av kommunen, som tidigare varit borgerligt dominerade landskommuner, var det första gången någonsin som S fick sitta vid makten.

Socialdemokraternas nyvunna maktposition i den historiskt borgerliga kommunen går tvärt emot tendenserna i resten av landet. Under de senaste 40 åren har Socialdemokraterna tappat stöd, snarare än vunnit ny mark. Framgången för S i Söderköping berodde dock till stor del på Sverigedemokraternas framgångar som ändrade balansen i fullmäktige, detta trots att SD inte ens lyckades besätta sina platser. Och med tanke på att SD inte klarade av det mest grundläggande kravet – representationen i fullmäktige – framstår det som ett parti som knappast värnar om Söderköpings kommun.

Socialdemokraternas stärkta position kan samtidigt vara av tillfällig art. Personerna som låg bakom den nya majoriteten har försvunnit, vilket kan ha en avgörande betydelse i Söderköping där politiken under mandatperioden har framstått som osunt kopplad till personliga övertygelser om vem som kan samarbeta med vem. Även i oppositionen har persongalleriet ändrats.

En betydelsefull politisk dimensionen i Söderköpings kommun är den mellan stad och land – en konflikt som enligt den statsvetenskapliga forskningen är en av de allra äldsta. Inför valet märks också sakpolitiska förslag för att minska konflikten stad–land. Exempelvis går Centerpartiet till val på att bygga äldrecentra i Sankt Anna, Östra Ryd och tätorten.

Ett annat spänningsfält som är framträdande i Söderköping är den mellan små- och storskalighet. Det är därför som hoten mot Brobyskolan och den numera tomma Bergaskolan blir särskilt laddade. Söderköpings kommun med sin småstad och sina småorter har ett löfte om mindre gemenskaper. Men den atmosfären har hotats av moderniserings- och centraliseringsivern under Socialdemokraterna.

Politikerna i Söderköping står även inför en svår balansgång mellan två motstridiga mål – kommunen ska både växa och behålla sin småskaliga särart. Och ett uttryck för hur svår den avvägningen kan vara visar den utdragna striden om byggnationen i Brunnsparkens utkant. I Brunnsparken får dock majoriteten anses ha landat i en avvägd lösning.

Vad det kan bli för politisk majoritet nästa mandatperiod återstår att se. Särskilt viktigt är att hålla ett öga på Moderaternas valresultat. Moderaterna sitter sedan länge på nyckeln till kommunhuset, något partiet inte alltid har fått utdelning för.

Inom Moderaterna finns det interna röster för att partiet i första hand åter ska söka ett Allianssamarbete. Något som det verkar finnas stöd för bland de andra Allianspartierna, exempelvis har Centerpartiet en borgerlig allians som mål.

Tidigare rikspolischef Bengt Svenson – som står på sjunde plats på Moderaternas lista till kommunfullmäktige – berättade i NT (22/6) att hans personliga huvudalternativ i Söderköping är ett borgerligt Alliansstyre. Det är en inställning som Svenson förhoppningsvis kan få gehör för hos partiets toppnamn Börje Natanaelsson, som har en lång erfarenhet av kommunalpolitiken.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson brukar säga ”inte en till mandatperiod som denna”. Det gäller även i Söderköping. Efter valet bör målet vara Alliansstyre lett av Moderaterna.