Ledare Maktbalansen i riksdagen ändrades just, när Vänsterpartiets styrelse meddelade att de avser utesluta Amineh Kakabaveh från partiet. Röstar Kakabaveh med Alliansen i enskilda frågor får de i dag lika många röster som vänsterblocket. Om Liberalernas politiska vilde då röstar med Alliansen, alternativt lämnar riksdagen, lutar det över till Alliansens fördel.

Får Ulf Kristersson, i ett sådant läge, med sig Kakabaveh i statsministerfrågan så räcker det med att Liberalerna byter sida för att fälla regeringen.

I SVT:s Aktuellt (28/8) säger Kakabaveh med bestämdhet att hon inte kommer lämna riksdagen. Det betyder att hon sannolikt har högst tre år kvar som riksdagsledamot. Under denna period kommer hon vilja påverka sina hjärtefrågor så långt som möjligt. Det gör att det nu finns ett givet förhandlingsunderlag.

Kakabaveh ska ha tillhört motståndarna till att släppa fram Stefan Löfven som statsminister i vintras. Hon synes med andra ord inte bära på några känslomässiga hinder för att dumpa honom. Inte heller lär hon ha några större romantiska känslor för Vänsterpartiet, efter många år av konflikt, mobbning och slutligen uteslutning medelst karaktärsmord.

Terrängen synes redan vara röjd för att snällt locka över henne. Inte med armbågen. Utan generöst och hjärtligt. Kakabaveh har tagit strid för hedersfrågor samt kvinnors ofrihet och utsatthet, i islamistiska miljöer och i förorterna. I de partier som krävs för en ny regering – M, KD, L och SD – är hennes profilfrågor inga avsevärda problem. Det synes snarare vara en win-win att komma överens på området. Man skulle kunna diskutera fram ett rejält paket – Kakabavehpaketet – med lagstiftning, initiativ och satsningar på området, mot att hon stödjer en ny regering.

Liberalerna har på senare tid knutit sig starkare till januariöverenskommelsen, men samarbetet vilar på skakig grund. Det finns ett brett motstånd inom partiet och ledarskiktet består nu främst av skeptiker. När inte längre C är relevant så behöver Liberalerna inte ständigt titta över axeln mot partiet, ett ängsligt beteende som präglade hela regeringsbildningsprocessen.

Dessutom har Liberalerna nu legat runt eller under riksdagsspärren en längre tid i opinionsmätningar. Detta trots ett partiledarbyte. Ju längre de gör det, desto större är sannolikheten att de överger sin nuvarande linje. En förtroendeomröstning där det är uttalat att Kakabaveh röstar för Kristersson skulle sätta deras hållning på sin spets, och skulle kunna bli den katalysator som behövs för ett positionsskifte.

Ulf Kristersson behöver fortsätta att testa det där kaklet. I första hand för att försöka byta regering. I andra hand för att sätta fokus på Liberalerna. Det skulle räcka med att visa att det finns en ständig möjlighet för L att byta regering. Och låta opinionssiffrorna fortsätta tala.