LÄS MER: Etapp 1: "Vad har jag gett mig in på?"

Finspång öppnade upp sina trädgårdar och gator och gav oss alla, en sisådär 16 500 målmedvetna orienterare, en välkomnande famn och värme under de knappa två kilometrarnas vandring ut till starten i trakterna runt Norrmalm.

Det var där äventyret började idag.

Artikelbild

| Det var dagen, när festen och O-Ringen passerade genom gatorna i villaidyllen i Finspång.

Det blev en resa från Norrmalm och hem igen.

Just den meningen skulle kunna vi kunna hämta från en låt signerad Niklas Strömstedt, men när loppet var över krävdes det så mycket mer än en smäktande ballad för att fira den andra etappen och tisdagens omedelbara framgång över sten, stock, kärr och fallna träd.

Ni kan vänta med vågen, applåderna och hyllningarna, men putsar man tiden med 20 (!) minuter från den första dagens vedermödor så möter man i alla fall onsdagens vilodag en smula lättare i sinnet. Jag var ute i 77 minuter och 19 sekunder och var aldrig riktigt, riktigt vilse.

"Fortsätter du i den takten blir du ju livsfarlig på slutet", sa coachen "Knutte" Nord och verkade mena det.

Artikelbild

Två av alla vardagshjältar i O-Ringen, Stig Jonsson och Pia Stålhandske, Björkfors GoIF, stod på pass vid en vattendepå.

Lugn, "Knutte", lugn.

Vi ska till en annan av den här världen i slutet av veckan.

Artikelbild

Janne Skarner springer för Leksands OK. "Namnet förpliktigar", sa Janne och tänkte på Leksands nya SHL-status i ishockey.

Vi samlades på Arena Grosvad, men tog med oss festen ut på gatorna genom villaidyllen och trädgårdarna. Så mycket folk har aldrig passerat förbi på Svedjevägen, Rågången, Fågelsångsvägen och ner till Villastadsvägen längs det gamla järnvägsspåret och upp till Norrmalm, där vi lyfte.

Vid vändplan på Svedjevägen hade Henrik och Eva Göhl smyckat sin altan med kontroller, flagga och ordet ”good luck” och ”lycka till”.

Artikelbild

Bästa hälsningen före start levererade Henrik och Eva Göhl från sin altan. Det möttes med ett leende från 10 000-tals orienterare den här dagen.

Det möttes med många leenden.

Som hos Janne Skarner, Leksand OK... Vi har lärt känna varandra genom vårt gemensamma favoritlag (Arsenal) i norra London och tog först en snabb orientering inom fotbollens galna värvningscirkus under "silly season" innan vardagen väntade igen.

Janne hade mer än bråttom annars.

– Jag dubblar i år. Jag springar och cyklar i årets O-Ringen så jag måste hitta hem innan min starttid på cykel. När man ändå är här kan man lika gärna passa på, men det börjar kännas redan nu. Det är många dagar kvar", sa Janne och skrattade och försvann bort längs gatorna.

På vägen mellan dagens tredje och fjärde kontroll, som skapade viss huvudbry, hämtade jag lite kraft och goda ord hos Stig Jonssons och Pia Stålhandskes vattendepå mitt i skogen. De tillhör, till vardags, Björkfors GoIF, men är den här veckan två av 1400 funktionärer som gör festen möjlig.

– Det är fantastiskt att stå här och hälsa på så många människor. Det är en speciell stämning, sa Stig om deras åtta timmar på passet den här dagen.

Vardagshjältar.

Därför blir man en smula extra varm och glad i själen, när en löpare från Trollhättan kliver fram till funktionären vid klockan strax före start med orden.

"Tack för du gör det här möjligt för oss!"