Insändare Varför kan Norge och inte Sverige? Jag åkte nyligen tåg från Bergen till Oslo, vilket tar cirka 7 timmar. Resan påbörjades och efter 5 timmar meddelades det att det var brand i en avfallsanläggning i närheten av spåret, så tåget kunde inte köras till Oslo utan vi fick resa till Drammen som ligger lite söder om huvudstaden. Därifrån skulle alla få åka buss till Oslo.

Vid framkomsten till Drammen var ett område märkt där vi skulle gå och det fanns redan en mängd bussar på plats. Ett tiotal ungdomar organiserade upp resenärerna och såg till att de kom på bussarna på ett bra sätt, så att inte kaos uppstod. De som hade barnvagnar och rullstol fick åka taxi. Till slut blev resan inte mycket försenad, på grund av bra information och organisation.

Sätt denna historia i kontrast med en tågresa i Sverige som jag aldrig glömmer. Reste från Köpenhamn till Mjölby. Så snart tåget startat meddelades det att det var en försening och alla skulle gå av i Malmö, det var ett tåg som skulle gå direkt till Stockholm. Därefter var det nästan obefintlig information hur passagerarna på ett nästan fullsatt tåg skulle göra. Vi hörde i en högtalare att vi skulle ta pendeltåget uppåt, kommer ej ihåg var vi gick av, men vi skulle sedan bussas till Hässleholm. Ingen information gavs, inga bussar på plats när vi kom, såg ej till någon personal. Efter mycket lång tid kördes bussar fram och vi kunde fortsätta till Hässleholm.

Där stod sedan ett helt tågs passagerare packade på perrongen i minst två och en halv timme innan ett nytt tåg kom. På tåget gällde sedan djungels lag, smutsigt, stopp i de flesta toaletterna och fanns ingen personal i restaurangvagnen. Den största bristen var på informationssidan och att personal att tillgå var obefintlig. Enligt vad jag läser och hör så händer liknande saker ofta i samband med Sveriges alla tågproblem.

De som ansvarar för tågtrafik i Sverige bör lära av sina grannländer, där det fungerar bättre.