Insändare 25 ungdomar som arbetade på Stadium Sports Camp förra året blev uppsagda sista arbetsdagen på grund av att de sades ha gett ”kompispris” vid försäljning av godis med mera. Dessa ungdomar var anställda av kommunen och för de flesta av dem var det första kontakten med arbetsmarknaden.

Tio av dessa ungdomar blev sedan anmälda av Stadium Sports Camp och även dömda för ringa bedrägeri och till ungdomstjänst. I ett av fallen rörde det sig om tre ringa bedrägerier till ett sammanlagt belopp om 124 kronor.

När man nu läser i tidningen om kommunens hantering av bland annat (för det finns fler exempel) digitaliseringsenhetens konsultupphandlingar och digitala klockor för barn på dagis om 35 000 kronor som inte ska användas, undrar man över om kommunens anställda hanteras enligt samma regelverk.

För 124 kronor blir man uppsagd och får en dom om ringa bedrägeri och ungdomstjänst. Dessutom kommer dessa ungdomar så vitt jag förstår att hamna i polisens brottsregistret under tre år.

Hade det inte varit bättre och riktigare om kommunen tillsammans med Stadium Sports Camp pratat med ungdomarna i stället för att sätta igång denna bisarra behandling mot dem.

Och vad har hänt med de 15 ungdomar som blev uppsagda men ej åtalade?

En av försvarsadvokaterna sa något tänkvärt i sin slutplädering avseende målet i Tingsrätten: ”Med rätt stöd, ledning och klara regler hade ingen av ungdomarna behövt sitta här i rätten”.