– Det är ju jättebeklagligt att den här målsägaren nu har drabbats på det här sättet, säger Jan Staaf, som är högste chef för utredningsverksamheten på polisen i Östergötland.

Han kan inte kommentera Hamzas fall specifikt, men är självkritisk till att polisen inte lyckas leva upp till medborgarnas förväntningar. Den främsta anledningen är att de saknar personal i förhållande till de många ärendena, menar han. För just bedrägerier är en brottskategori som ökat lavinartat.

Under den senaste tioårsperioden har antalet bedrägerifall mer än tredubblats, till drygt 220 000 anmälningar 2017, enligt preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet.

Samtidigt har polisen tappat erfarna bedrägeriutredare, säger Jan Staaf.

– För att bli en duktig bedrägeriutredare tar det väldigt lång tid, och vi har påbörjat ett rekryteringsarbete redan förra året som nu börjar skörda frukt.

Jan Staaf tycker sig se att trenden nu har vänt, och att väntetiderna börjat sjunka. Men för Hamza och många andra brottsoffer har de långa väntetiderna redan inneburit att utredningsläget påtagligt försämrats. I Hamzas fall lär till exempel övervakningsfilmer, som torde visa när exfrun hämtade ut paket, vid det här laget ha raderats.

– De här inledande förstahandsåtgärderna är ytterst viktiga. Det man inte gör tidigt i en utredning går givetvis förlorat, säger Jan Staaf.

Fotnot: Hamza heter egentligen något annat.